- Ja det är ju spännande och det hade man kanske aldrig tänkt sig att man skulle få uppleva, så man bli ju både lite hedrad och rörd och det är en uppskattning som jag faktiskt tar till mig, säger han.

5000 bostäder sen 1994 har företaget byggt, företrädesvis studentbostäder och i sin föreläsning gav Erik Lindbäck några konkreta exempel. Det hela började givetvis med studentbostäder i Luleå och ett annat exempel är Uppsala där företaget byggt 400 höghus i trä för studenter i området Flogsta. Nästan lika höga som Uppsala domkyrka, men inte riktigt, korrigerar Lindbäck.

Företagets modulidé omsätts i en automatiserad tillverkningslinje där man bygger upp väggelement för ytter- och innerväggar som sedan sätts ihop till stora lådor, eller volymer som Erik Lindbäck hellre vill kalla det. Dessa färdigställs sedan så långt det är möjligt på fabriken, med parkettgolv, el, köksinredning, kakel och klinker osv.

- Det som är kvar när det kommer ut på bygget är ju att sätta upp gardinerna, förklarar Lindbäck, men tillägger att el och VVS och annat givetvis måste kopplas samman.

Graden av färdigställning är ett utvecklingsområde och när det gäller forskning och utveckling så satsar Lindbäcks Bygg ca 3 % av sin omsättning på det. Sedan 1989 har LTU funnits med i bilden i form av en mängd olika samarbetsprojekt och är det fortfarande.

- Det är en viktig del i att vi har lyckats utveckla byggsystemet och fått det till att vara ett väldigt bra system, säger Erik Lindbäck.

En annan av årets fyra hedersdoktorer är Ross Large, professor i geologi vid University of Tasmania i Australien, som föreläser under rubriken "Pyrite and Gold; the starting point for Ore Genesis”, eller fritt översatt ”Svavelkis och guld, startpunkten för guldets uppkomst”.

Och det är precis vad hans föreläsning handlar om. Pyrit (svavelkis), eller kattguld som det kallas i folkmun, visar sig ha starka kopplingar till vår allra ädlaste metall. Inte bara för att det lätt misstas för riktigt guld, utan, som Ross Large förklarar, för att guldfyndigheter ofta återfinns inne i områden med pyrit. Pyriten binder guldet, ofta som små partiklar, i sedimentet.

En av Ross Larges teorier är att den aktuella pyriten inte bildats i jordskorpans inre, som varit den gängse uppfattningen. Han hävdar istället att pyrit med sitt innehåll av små mängder guld bildats i sediment från gamla havsbottnar. 

En av svårigheterna med ädelmetallens förekomst i pyrit är att det är tekniskt svårt att utvinna. En framtida utmaning är att hitta teknologi som gör det möjligt och genomförbart rent ekonomiskt.

Ross Large avslutar med att berätta om planetens största fyndighet av guld i pyrit som gjordes i Sibirien 1960 men där myndigheterna avvaktar med brytning tills den teknologiska utvecklingen hunnit ikapp.
Men, som teknsika fakultetsnämndens ordförande Björn Öhlander påpekar efter föreläsningen,  behöver vi inte ta oss så långt som till Sibirien för att hitta pyrit. Smörberget två kilometer utanför Luleå är ett hett tips för den som vill pröva lyckan.

Bengt Liljedahl, utvecklingschef på Hägglunds Drives AB, är en välkänd person i många olika sammanhang på LTU. Han initierade samarbete med forskare på universitetet redan på 80-talet och är en föregångare när det gäller utveckling av samarbete mellan LTU och industrin.

Bengt Liljedahl inleder sin föreläsning med att berätta om Hägglunds-företagens utveckling från möbeltillverkning vid starten 1899, via hästrisslor som blev till bussar, fram till dagens jättelika hydraulikmotorer som de är ensamma om i världen att tillverka. För hydraulik är precis det Bengt Liljedahl och Hägglunds Drives AB sysslar med.

- Företaget har blivit framgångsrikt tack vare samarbetet med Luleå tekniska universitet. När det var kris i företaget i början på 90-talet satsade vi på utveckling och det har vi inte ångrat, säger han.

Företaget samarbetar inom flera områden av forskningen på LTU, framför allt produktutveckling och tribologi och har varit en av intressenterna av Polhemslaboratoriet och samarbetet har fortsatt i nuvarande Fastelaboratoriet.
- Genom centrumbildningarna har vi fått kontakt med andra företag och lärt av dem. Kontakterna med universitetet har också lett till bra kompetens på företaget, hela 70 procent av civilingenjörerna som anställs kommer från LTU, berättar han.

Förutom forskningssamarbete har Bengt Liljedahl och företaget under årens lopp haft många examensarbetare från LTU och företaget medverkar också i Sirius-kurserna där studenterna får arbeta i projektform med företagsverkliga problemställningar.
- Nu har vi också två industridoktorander hos oss, säger han och nickar upp mot läktaren där de två blivande doktorerna i tribologi sitter.

Om framtiden säger han att oplanerade driftsstopp i motorerna är viktigt att få bukt med. Tuffare dimensionering och sensorer som kan ge signaler om problem är något som forskningssamarbetet i Fastelaboratoriet syftar till att lösa. Energiförluster är ett annat centralt område för framtida konkurrenskraft på marknaden. 
- Vårt mål är att halverade energiförlusterna inom tio år. Här behöver vi hjälp av forskare för att kunna göra tester via datorsimuleringar, konstaterar Bengt Liljedahl.
Samarbetet mellan Hägglunds Drives och Luleå tekniska universitet lär alltså fortsätta.

- Konsumenter är numera del av marknadsdialogen inte bara målet för marknadens monolog, säger Leyland Pitt.  

Han är professor i markandsföring vid Segal Graduate School of business inom Simon Fraser Universitetet i Kanada och sist ut i raden av hedersdoktorer som föreläste vid LTU på fredagen.  

Jag vill dela några tankar med er hur kunderna tar över marknaden, inledde han sin föreläsning för många intresserade lyssnare. Från 80 talet, i en historisk tillbakablick, skisserade Leyland Pitt utvecklingen av marknadsföring eller snarare marknadskommunikation. Från 80-tal då det var organisationer som stod för aktivitet mot kunder, till 90-tal och framåt då den förändrats radikalt och utifrån övergripande strategier var profilerad brett mot kundgrupper i vad man kallade marknadssegment. Man pratade om målinriktad marknadsföring men i realiteten blev det någonting helt annat. 

 -  Det är ungefär som att jaga med ett skjutvapen. Man sköt och hoppades att det skulle träffa någonting, säger Leyland Pitt.  

Under 90 talet tillkom teknologi i olika former och man kunde sätta samman en marknadsmix som var mera individuellt riktad och det kan, enligt Pitt, mer liknas vid att konsumenterna var mål för ett laservapen med hög precision. I mitten av 2000 talet kom sedan en radikal förändring, hand i hand med utveckling av ny teknik. Då började man se hur marknadsföring utvecklat sig i nätverksåldern. Det var inte längre en dialog inriktad mot eller för en konsument utan med teknologin började man tala med kunden. Det innebär att kunder själva väljer rätt beståndsdelar med hjälp av teknik, för att kunna ta ställning och agera  

- Kunderna blev en del av marknadsdialogen och inte bara ett mål för en marknadsmonolog, säger Leyland Pitt.  

Han gav en rad exempel där kunder, genom olika slags sociala nätverk, kunnat agera och manövrera på marknaden. Ebay är ett sådant exempel som i grunden är en säljsight på Internet, men som enligt Leyland Pitt, alltmer blivit ett verktyg för prisinformation för hur både konsumenter och företag kan agera på den öppna marknaden.