Under de senaste decennierna har inget ämne fångat uppmärksamheten hos politiker, aktivister, teoretiker och medborgare på samma sätt som demokrati och demokratisering.
Även om många olika varianter av demokratiskt styre har föreslagits är dess huvudsakliga form, den process där medborgarna genom fria och öppna val väljer sina politiska ledare, en av de mest inflytelserika politiska innovationerna i modern tid. Så inflytelserik är demokratin att den inte bara kommit att beteckna en form av styrning, utan också en strävan och en slutpunkt. Enligt vissa representerar demokratin till och med ett ”historiens slut” i det att inget annat institutionellt arrangemang kan konkurrera filosofiskt eller etiskt med den. Denna kurs tittar närmare på begreppen demokrati och demokratisering, dess innebörd och betydelse - både för forskare och praktiker, liksom förutsättningarna för att bygga upp och få demokratin att fungera.

Efter avslutad kurs ska studenterna ha förmåga att:
• Beskriva och diskutera det mångfacetterade begreppet demokrati, med såväl ett teoretiskt som ett empiriskt angreppssätt.
• Redogöra för och diskutera de politiska principer (och skilda tolkningar av dessa) som är och har varit centrala i utformandet av den moderna statens statsskick
• Beskriva, förklara och jämföra olika förklaringsmodellers bäring på samt olika faktorers betydelse för demokratiseringsprocessen.
• Diskutera och analysera utvecklingen av välfärdsstaten och de institutionella förutsättningarna för denna.
• Kritiskt diskutera begreppet socialt kapital, samt analysera dess betydelse för demokratins funktionssätt. 
• Tillämpa ovanstående kunskaper för att kritiskt analysera politiska utvecklingsförlopp i såväl muntlig som skriftlig form.
• Självständigt söka relevant kunskap i såväl tryckta som Internetbaserade källor.

Syftet med denna fortsättningskurs i politisk teori är att ge en översikt av centrala begrepp i modern politisk teori i anslutning till de stora politiska frågorna i dag, huvudsakligen med anknytning till demokrati och demokratisering. Ambitionen är att diskutera i vilken grad moderna statsvetenskapliga teoribildningar kan användas för att förstå och förklara samtida politiska problem, framförallt relaterade till demokratisering och post-demokratisk samhällsutveckling.

Under kursen kommer följande områden att behandlas:
• Demokratiteori – i ett historiskt såväl som modernt perspektiv
• Olika tolkningar av begreppet demokrati och av den demokratiska processen
• Demokrati och diktatur
• Att mäta demokrati och demokratisering
• Demokratiseringsprocesser ur ett teoretiskt perspektiv
• Den demokratiska utvecklingen i världen – demokratiseringsvågorna
• Betydelsen av faktorer såsom ekonomisk utveckling, modernisering, politisk kultur, medborgare, institutioner och politisk elit för demokratisering och demokratisk konsolidering.
• Post-demokratisk utveckling av välfärdsstaten och välfärdsstatens institutioner
• Socialt kapital, förtroende och den fungerande demokratin

Genomgående i kursen behandlas också ett antal generiska färdigheter, vilka omsätts i praktisk tillämpning under kursens gång. Särskild vikt läggs vid förmågan att självständigt söka, värdera och kritiskt granska kunskap, samt vid förmågan att presentera och kommunicera denna såväl muntligt som skriftligt.

Skriftlig tentamen motsvar 4.5 högskolepoäng. Denna examinerar studentens förmåga att beskriva och diskutera det mångfacetterade begreppet demokrati, med såväl ett teoretiskt som ett empiriskt angreppssätt; redogöra för och diskutera de politiska principer (och skilda tolkningar av dessa) som är och har varit centrala i utformandet av den moderna statens statsskick; samt beskriva, förklara och jämföra olika förklaringsmodellers bäring på samt olika faktorers betydelse för demokratiseringsprocessen. Två seminarieuppgifter med skriftlig såväl som muntlig redovisning motsvarar 3 högskolepoäng. Dessa examinerar förmågan att diskutera och analysera utvecklingen av välfärdsstaten och de institutionella förutsättningarna för denna; respektive förmågan att kritiskt diskutera begreppet socialt kapital, samt analysera dess betydelse för demokratins funktionssätt. Samtliga provtillfällen examinerar därtill studentens förmåga att tillämpa dessa kunskaper för att kritiskt analysera politiska utvecklingsförlopp; samt tillgodogöra sig vetenskapliga artiklar och tillämpa dess innehåll i såväl muntlig som skriftlig form.

Student som underkänts vid fem provtillfällen har ej rätt att genomgå ytterligare prov.