Du har gjort ett klokt val. Framtidens arbetsmarknad behöver allt fler välutbildade samhällsvetare. Politik och samhällsutveckling är ett statsvetenskapligt program som möter denna efterfrågan och lägger tonvikten vid en god koppling till arbetsmarknaden genom hela studietiden. Du kombinerar dina fördjupade studier i statsvetenskap med kurser i juridik och ekonomisk historia, och under programmets tredje år gör du även praktik på en möjlig framtida arbetsplats.

Hushållen, och de beteenden som hushållens medlemmar uppvisar, har en enorm inverkan på miljön – såväl lokalt som globalt. Regeringar över hela världen försöker därför utforma och genomföra en politik för att uppmuntra mer hållbara aktivitetsmönster inom hushållen. Dock misslyckas ofta denna politik med att nå önskade resultat på grund av bristande förståelse för det komplexa samspelet mellan politik och det individuellt beteende.

I ”Environmental Policy and Household Behaviour” (Earthscan, 2010) undersöks detta samspel genom att fokusera betydelsen av värderingar, attityder och resursbegränsningar när politik och beteendeförändring på hushållsnivå ska länkas samman. Boken är den första ingående tvärvetenskapliga studien av hur miljöpolitiken samspelar med hushållens vardagsliv. Författarna representerar fyra svenska universitet och har alla deltagit i forskningsprogrammet SHARP – Hållbara hushåll (Naturvårdsverket & Formas, 2003-2008).

Den 1 september 2010 tillträder Sverker C. Jagers tjänsten som professor och ämnesföreträdare i statsvetenskap vid LTU.

Sverker är idag docent vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hans primära forskningsintressen omfattar studiet av olika aspekter av miljö-och naturresursförvaltning, med ett antal teoretiska och metodologiska angrepssätt. För närvarande leder han ett antal forskningprojekt, omfattande frågor om institutionell teori och fiske; den allmänna opinionen och miljöbeteende; samt klimatförändringens etik. Sverker har också ett brett intresse för samt erfarenhet av tvärvetenskaplig forskning.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tilldelas år 2009 Elinor Ostrom, "för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter", meddelar Kungliga Vetenskapsakademin.
Elinor Ostrom är professor i statsvetenskap vid Indiana University, där hon bland annat ansvarar för Workshop in Political Theory and Policy Analysis och Center for the Study of Institutions, Population, and Environmental Change. Sedan år 2005 är hon också filosofie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, och hennes arbete har starkt influerat forskningen och profileringen mot miljö- och naturresurshantering vid avdelningen för samhällsvetenskap. Hon delar priset med ekonomen Oliver E Williamson, verksam vid UC Berkeley.

Inom projektet CEVIS (Comparative Evaluations of Innovative Solutions in European Fisheries Management) har forskare från en rad discipliner och länder undersökt hur vetenskapliga rön kan bistå och förbättra policybeslut. Projektet har studerat fyra för Europeisk fiskepolitik aktuella förvaltningsansatser. Med hjälp av exempel från så skilda platser som Nya Zealand, Nova Scotia, Alaska and Island drar projektet slutsater såväl om de specifika omständigheterna rörande fiskeförvaltning, som om vetenskapens roll i policyprocessen generellt.

FD Carl Rova (carl.rova@ltu.se) vid enheten för statsvetenskap har deltagit i projektet under åren 2006-2009 och medförfattar ett av bokens kapitel.

Politiska styrdokument som påverkar hushållens miljöarbete, t ex källsortering, skiljer sig markant från medborgarnas uppfattningar om syftet med aktiviteterna. Detta leder till ett trovärdighetsproblem bland medborgarna som kan påverka resultatet av miljöarbetet negativt, menar forskaren Simon Matti vid Luleå tekniska universitet.

Inom statsvetenskap studeras politiska processer i vid mening. Politik handlar om fördelning av resurser och formandet av samhället. Statsvetenskap som ämne inkluderar därför allt från ideologier och värderingar till internationella relationer och offentliga institutioner på global såväl som nationell och lokal nivå.

Läs mer om varför Du ska välja statsvetenskap vid LTU.

Vill Du arbeta som journalist eller informatör? Har Du kanske tänkt Dig att arbeta med miljö- och naturresursfrågor, eller med samhällsplanering i kommunala eller statliga sammanhang? Är Ditt mål att arbeta inom utbildningssektorn, eller med internationellt arbete inom exempelvis EU? Då är en universitetsutbildning i statsvetenskap en bra grund för att nå Dina mål.

Läs mer om våra program och kurser här.

Inom statsvetenskap bedrivs idag ett antal, av olika externa intressenter finansierade, projekt inom ramen för vår inriktning mot naturresurs- och energirelaterade områden. Ett flertal sådana projekt, delvis med internationell inriktning, har också avslutats under de senaste åren.