
Tidigt på morgonen möttes studenter och personal av ett särskilt varmt välkomnande till Luleå tekniska universitet. Med facklor i händerna gick Musikhögskolans kammarkör från Piteå sjungandes genom den snöpudrade allén på campusområdet i Luleå.
Under december månad och januari tänds, tidigt varje morgon, marschaller längs allén på universitetsområdet vid Luleå tekniska universitet. Det påbörjades förra året och har blivit en tradition som har kommit för att stanna.
Tanken är att genom ljuset av marschallerna måna lite extra om studenter och personal under den mörkaste tiden på året. Den som lite morgontrött, är på väg till morgonens första föreläsning på LTU, ska känna sig varmt välkommen via den marschallupplysta allén.
– Det här ett sätt för oss att visa att vi tar hand om och bryr oss om våra studenter. December är en mörk tid på året, och marschallerna är tänkta att lysa upp i vintermörkret och göra det lite lättare att stiga upp på mornarna och ta sig till skolan. Inte minst för alla våra internationella studenter som kanske inte är vana vid det här vintermörkret, kan det nog betyda en del, säger Johan Sterte, rektor vid LTU som deltog i arrangemanget tidigt denna morgon.
Denna morgon lyste dock inte bara de många marschallerna, utan det ljöd även av vacker sång som ”Det strålar en stjärna” över allén. Till värmande choklad och bullar, bjöd Musikhögskolans kammarkör från Piteå på vackra, underbart klingande julsånger, denna mörka, decembermorgon.
– Å vad mysigt, var en vanlig kommentar från studenter och personal denna morgon.
Josefin Wäppling Bernárdzon, projektledare på LTU-karriär och en av dem som ordande denna överraskningsmorgon genom Studentservice, fanns på plats redan 07:00 på morgonen. Hon kunde glatt konstatera att överraskningen – en annorlunda start på dagen - verkligen uppskattades. Över 200 studenter, stannade upp, njöt av choklad och bullar och lyssnade på julsångerna, och många av dem var internationella studenter.
– Vi tycker att det är viktigt att uppsöka studenterna, att de inte alltid ska behöva komma till oss utan att vi möter dem där de är. Den här tisdagsmorgonen i december mötte vi dem på deras väg till första föreläsningen, och bjöd på varm choklad, kanelbullar och julsånger, säger Josefin Wäppling Bernárdzon.