
Svenskt Näringsliv föreslår en ny forskningspremie som ska gynna de universitet som är särskilt skickliga på att forskningsresultaten kommer till användning. Dit räknar Svenskt Näringsliv- Luleå tekniska universitet.
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt näringsliv, lyfter fram LTU - som ett lysande exempel på universitet som är skickliga på att forskningsresultaten kommer till användning. Han hävdar att LTU är ett exempel på lärosäten i Sverige som är särskilt framgångsrika i sitt samarbete med näringslivet och att det måste premieras när det gäller statliga forskningsanslag.
- Luleå Tekniska Universitet är ett av de lärosäten i landet som relativt sett är bäst på att attrahera resurser till forskning från näringslivet. Det kan ses som att företagen gör bedömningen att det finns en god chans att den forskning som bedrivs vid universitetet kan mynna ut i innovationer - nya affärsidéer, varor och tjänster, säger Tobias Krantz till LTU.
Detta utspel gör Svenskt Näringsliv inför den forsknings- och innovationspolitiska proposition som regeringen väntas presentera nästa år.
- Eftersom vi är det universitet i Sverige som har störst andel direkt forskningsfinansiering från företag så skulle det här förslaget naturligtvis att ge oss en ökning av forskningsanslagen, säger Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet.
En modell på hur Svenskt Näringsliv vill att det ska fungera är att låta de resurser som näringslivet satsar på forskning vid lärosätena väga tyngre vid fördelningen av de fasta, statliga anslagen. I samband med att en premie införs bör också den andel av de fasta forskningsresurserna som fördelas i konkurrens höjas, enligt Svenskt Näringsliv.
- Flera studier, bland annat en rapport från Vetenskapsrådet, visar att akademisk kvalitet och användbarhet inte alls står i motsatsförhållande till varandra - tvärtom, säger Tobias Krantz vidare, i Svenskt Näringsliv.
- Sverige satsar mest resurser i Europa och näst mest i världen på forskning och utveckling i förhållande till sin BNP. Samtidigt är Sverige medelmåttigt när det gäller vilka resultat i termer av nya innovationer som satsningarna mynnar ut i. Den utvecklingen måste vändas. Det kan låta drastiskt men ytterst handlar det om Sveriges framtid som välfärdsnation. Stärkta ekonomiska drivkrafter för samverkan mellan akademi och näringsliv i form av en innovationspremie till universitet och högskolor är ett förslag som syftar till att vrida fokus i forskningspolitiken från resurser till resultat. Jag är övertygad om att många delar den uppfattningen, säger Tobias Krantz till LTU.
Johan Sterte ställer sig mycket positiv till Svenskt Näringslivs förslag. Det här kan få stora positiva effekter för forskningen som bedrivs vid LTU.
– Det är värdefullt att den organisation som representerar svenskt näringsliv har uppmärksammat den betydelse vårt universitet har för näringslivets utveckling och landets tillväxt, säger Johan Sterte.