Charlie Ma, doktorand, Burak Göktepe, doktorand, Fredrik Weiland, forskningsingenjör ETC, Magnus Marklund VD ETC och Jim Andersson, även han doktorand på Energiteknik

Syntesgas för drivmedel – direkt av skogsrester

Skogsrester som stubbar, bark, toppar och kvistar gör nu stor nytta i en ny testanläggning för produktion av högkvalitativ syntesgas – tänkt för drivmedel. Resultaten som är unika i Skandinavien bygger på nära samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Energitekniskt centrum (ETC) och industrin. Genom att tillämpa känd förgasningsteknik har man lyckats få värdefull syntesgas av restmaterial från skogen.

SR Ekot: http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3862138&t=902


- Vi valde att gå den kortaste vägen och nyttjar till exempel stubbar och trätoppar från skogen direkt som de är i vår anläggning. Vi använder framför allt skogsrester med låg kvalitet som trä och pappersindustrin inte nyttjar. Ofta talar man om behovet att förbehandla den här typen av råmaterial eller att samköra det med kol för att kunna producera syntesgas effektivt. Det vi har gjort är att visa på hur man kan använda skogsresterna direkt - och det är en viktig del i vår framgång, säger Magnus Marklund, VD, vid ETC i Piteå.


I det robusta förgasningslabbet på ETC i Piteå står den 8 meter höga IVAB-tillverkade förgasaren, som lyckats med det många forskare försökt i flera år; att tillverka högkvalitativ syntesgas av skogsrester. Förgasningsprojektet på ETC bygger på enkelhet, med direkt inmatning av obehandlade malda skogsrester, men med svåra tekniska utmaningar, som forskare och ingenjörer vid ETC, LTU och IVAB (kommersiell partner) arbetat med under tre år genom ett projekt som finansierats av Energimyndigheten, IVAB, Sveaskog och Smurfit kappa.

IVAB tillverkad förgasare

- Själva inmatningen av råmaterialet i förgasaren är en utmaning. Det är en trycksatt process och pulvret som matas in i förgasaren består av fibrer och partiklar, som varierar i egenskap beroende på vilket ursprung materialet har om det till exempel kommer från björk eller barrskog. Det ställer höga krav på utformningen att lyckas uppnå en jämn och stabil mating i förgasaren, säger Fredrik Weiland, forskningsingenjör på ETC och inskriven doktorand vid Energiteknik på Luleå tekniska universitet.


För att minimera oönskad kvävgas när syntesgasen produceras används ren syrgas och koldioxid när råmaterialet omvandlas i förgasaren till syntesgas.
- Vår syntesgas har väldigt låg halt av kolväten vilket är bra när man ska producera drivmedel ur gasen. En möjlig sådan slutprodukt kan vara metanol, vätgas eller till och med syntetisk bensin, säger Magnus Marklund.

Det finns långt gångna planer på ytterligare tre års forskningsmedel för fortsatt arbete med  tekniken. Projektet kommer därför mest troligt även fortsättningsvis att engagera många doktorander från LTU.  Några av doktoranderna som arbetar i projektet i dag berättar om sina uppdrag:

Burak Göktepe, doktorand Energiteknik, LTU: ” Det här forskningsprojektet är kopplat direkt till verkligheten, det gör det så otroligt roligt och intressant att vara med för mig som doktorand. Mitt fokus är huvudsakligen användningsaspekten av olika mätmetoder och stabiliteten i processen”.

Jim Andersson, doktorand Energiteknik, LTU: ” Jag undersöker hur vår småskaliga process kan utvecklas och försöker skapa en modell som är tänkt att passa för kommersiellt bruk. Min utmaning är att validera en framtida storskalig process som inte finns ännu, som ska vara 100 gånger större än den vi nu testar- plus att den ska vara kommersiellt gångbar.”

Charlie Ma, doktorand Energiteknik, LTU: ”Jag studerar hur vi ska undvika problem med den aska som bildas vid förgasningsprocessen. Askan kan till exempel reagera med material i reaktorn och begränsa dess livslängd, beroende på vilka material och bränslen som man använder. Det svåra är att processen inte sker i en kontrollerad miljö, och att askans påverkan på material kräver tidsomfattande försök.”

En tänkbar intressant kommersiell lösning för framtiden kan vara ett kombinera tillverkningen av syntesgas från skogsavfall, med svartlutförgasning i anslutning till pappersmassaindustrin.

Sidansvarig och kontakt: Ted Karlsson

Publicerad: 2 april 2012

Uppdaterad: 14 april 2014

Luleå tekniska universitet