Hur styrs du helst för att leva mer miljövänligt?
Forskare på LTU ska studera hur ett lands politiska system och ekonomiska beroende av miljöstörande naturresurser påverkar medborgarnas attityd till de styrmedel som införs, för att få dem att leva mer miljövänligt.Länderna som ingår i den jämförande studien är Sverige, Norge, Australien och Nya Zeeland.
Forskningen ska pågå i fyra år och sker i samarbete med Göteborgs universitet. Det är Professor Sverker Jagers vid LTU, Filosofie Doktor Simon Matti, LTU och Johan Martinsson, Göteborgs universitet som ska studera hur det kommer sig att människor med samma attityder accepterar så olika typer av politiska styrmedel för miljöpolitiska åtgärder.
Det är en känslig fråga att politiskt styra hur människor ska agera i sitt privatliv när det gäller till exempel sopsortering och att åka mer kollektivt för att spara på miljön. Valet av styrmedel är ytterst viktigt.
– I vissa länder accepterar man lättare lagstiftning som medel när miljöpolitiska åtgärder ska införas, i andra länder tycker invånarna bättre om miljöavgifter, trots att dessa människor i grunden har samma attityder, säger Simon Matti.
Den aspekt forskarteamet nu vill studera är om exempelvis Norges ekonomiska beroende av gas- och olja, liksom Australiens ekonomiska beroende av industrin inom kolgruvor har någon betydelse för vilka politiska styrmedel invånarna accepterar när miljöpolitiska åtgärder ska genomföras i landet. En annan aspekt som ska studeras är om de politiska systemen i sig, med anglosaxiska kulturen i Australien och Nya Zeeland och den skandinaviska politiska kulturen i Norge och Sverige, påverkar individens acceptans av olika typer av politiska styrmedel.
Förutom att flera tusen individer i vart och ett av länderna kommer att delta i enkätundersökningar har forskarna även för avsikt att genomföra experiment på individnivå. Ett antal personer 50-70 stycken kommer att samtidigt få genomföra en attitydundersökning kopplat till scenarier där olika kontextuella faktorer kan varieras.
– Behovet av den här forskningen är jättestor. Det finns ingen sådan jämförande studie mellan olika länder. Man vet hur attityden till olika typer av styrmedel för miljöpolitiska åtgärder kan skilja sig åt mellan individer, men inte hur individens omgivning i sig påverkar attityden, som den politiska kontexten eller nationens beroende av miljöstörande naturresurser.
Målet med forskningen är att få fram en modell som kan användas och ge bättre underlag för politiker när de väljer typ av styrmedel.
– På så sätt kan miljöpolitiska åtgärder få en mer långsiktig effekt. Det blir lägre kostnader och politikerna tappar inte legitimitet. Vad som triggar igång människor att följa ett styrmedel är A och O för att det ska fungera, säger Simon Matti.
