Machokulturen på väg ut ur gruvan

Ny teknik medför nya krav bl a på gruvarbetarnas inställning till att ta risker i jobbet. Teknikutvecklingen i gruvbranschen innebär en ny roll för gruvarbetaren. Det handlar om nya arbetsuppgifter, ny kompetens och kanske också om könsrelaterade förändringar när fler kvinnor anställs av gruvbolagen. Det sistnämnda är inte en helt oproblematisk förändring i en traditionsbunden mansdominerad yrkesgrupp. När gruvarbetarna själva beskriver sin yrkesidentitet är viljan och förmågan att ta risker och kroppslig styrka sådant som betecknar en ”riktig” gruvarbetare. Men många vill ha en förändring av attityder och en arbetsplatskultur som anpassas till de arbetsförhållanden som följer med dagens automatiserade gruvföretag.

– Myterna kring gruvarbete är starka och att en ”riktig” gruvarbetare måste kunna hantera risker i jobbet och vara stark rent kroppsligt, plus att man ser sin arbetssplats i underjorden som en manlig, heroisk och mytomspunnen miljö, bidrar till machokulturen, säger Eira Andersson. Mina studier visar dock att många gruvarbetare vill ha en förändring. Vi är inte macho säger de och efterlyser en mera tillåtande arbetsplatskultur. Med dagens högteknologiska gruvor och det faktum att gruvindustrin gärna anställer kvinnor, förändras bilden av gruvarbetet. Att ta risker i jobbet eller kroppslig styrka är inte nödvändigt i samma utsträckning som tidigare. Och på ledningsnivå tar man gärna in kvinnliga perspektiv i gruvan, bl a avseende säkerhetsfrågor och att för att stötta en förändring av männens attityder och förhållningssätt när det gäller den egna yrkesidentiteten.

Tillsammans med en grupp på 21 gruvarbetare, varav fyra var kvinnor, har Eira Andersson diskuterat attityder runt den egna yrkesrollen, jämställdhet, säkerhetsfrågor, arbetsplatskultur mm. Gruvarbetarna har även gjort värderingsövningar och bl a diskuterat manliga respektive kvinnliga förhållningssätt till yrkesrollen.

Studiebesök för att ge nya perspektiv på jobbet och enkäter bland de egna kollegerna om yrkesidentitet, säkerhetsfrågor, ny teknik mm utgör underlag för förändringsarbete i LKAB. Huvudsyftet med forskningsprojektet var att stödja LKABs HR-avdelning vid rekryteringen av kvinnliga gruvarbetare och att bidra med input  i arbetet med att ändra gamla attityder som utgör hinder, t ex  för implementeringen av ny teknik och nya sätt att organisera gruvarbete.

– Det är viktigt att belysa männens syn på gruvarbete. Oftast är det kvinnornas problematik som står i fokus och hur de kvinnorna ska anpassa sig till den manliga kulturen i gruvan. Jag är förvånad över den positiva inställningen och frispråkigheten bland de manliga gruvarbetarna trots att vi tog upp tuffa frågor som rörde deras yrkeskompetens, säger Eira Andersson.

Med fokus både på jämställdhets- och säkerhetsfrågorna blev det lättare för männen att ifrågasätta sin yrkesidentitet och så småningom identifierade gruppen ett yrkesideal där den traditionelle machomannen är norm. Många ser detta som en begränsning och till viss del ett tvång att klä sig i den roll som förväntas av dem vilket bidrar till att det finns en stark motivation att förändra arbetsplatskulturen. 

Resultatet av projektet Framtidens gruvkultur – attityder runt säkerhetsfrågor under jord, presenteras i Eira Anderssons doktorsavhandling med titeln Malmens manliga mysterium – en interaktiv studie om kön och tradition i modernt gruvarbete. Inom ramen för EU-projektet I2Mine går Eira Andersson nu vidare och studerar arbetsmiljö och personalhälsa vid arbete i djupa gruvor.