Medhdi Joonobi, postdoctor vid Institutionen för teknikvetenskap- och matematik på LTU.

Nanofibrer av slam från cellulosabruk - fullträff

Bara vid Domsjö fabriker ger tillverkningsprocessen av specialcellulosa, som används till bland annat viskostyger, ett tusen ton slam som restprodukt varje år. I dagsläget återanvänds slammet inte. Det är denna industriella restprodukt från en av Sveriges största cellulosabruk som forskare vid LTU intresserat sig för. Projektet med cellulosaslam visar sig nu vara en ekonomisk och miljömässig lyckoträff.

- Det här är helt klart den bästa behållningen vi har fått vid tillverkning av cellulosa nanofibrer från en biorestprodukt. Förmodligen är det här en väldigt lönsam produktion som fler cellulosabruk borde intressera sig för, säger Kristiina Oksman, professor vid LTU. 

För några år sedan släppte cellulosabruken i Sverige ut vissa av sina restprodukter som slam i havet. Det är numera förbjudet och slammet lagras i stora cisterner på land. Just detta cellulosaslam möjliggör nu den hittills mest lönsamma tillverkning av cellulosa nanofibrer från biorestprodukter. Behållningen vid tillverkning av cellulosa nanofibrer ur slammet är 95 %, att jämföra med cellulosa nanofibertillverkning ur träspån 48 %, lignin rester 48% , morotsrester 20 %, korn 14 % och gräs 13 %.

- Att separera cellulosa nanofibrer från biorestprodukter tar mycket energi men när vi separerar restprodukten från Domsjö är förlusten liten. Specialcellulosan från Domsjö är dessutom väldigt ren och det innebär att fibrerna inte behöver behandlas innan tillverkningen av cellulosa nanofibrerna, säger professor Kristiina Oksman.

Mehdi Joonobi, postdoctor och professor Kristiina Oksman, vid institutionen för teknikvetenskap och matematikpå LTU.

Resultatet av återanvändning av slam kan i det här fallet bli billigare och mer miljövänliga mjölkkartonger och andra pappers- och förpackningsprodukter. Forskning är en del av projektet Bio4Energy.  

- Vårt mål i det projektet är att skapa nya material av restprodukter och därigenom öka hela värdet i produktionskedjan. Nu har Smurfit Kappa hört av sig och vill att vi undersöker förutsättningarna för deras cellulosaslam, säger Kristiina Oksman.

Cellulosa nanofibrerna i papper tillverkat av slammet är förmodligen kortare än cellulosafiber i papper tillverkat av pappersmassa. Däremot blir pappret av cellulosaslammet väldigt tätt, och ger mycket större yta. 

Sidansvarig och kontakt: Katarina Karlsson

Publicerad: 14 februari 2012

Luleå tekniska universitet