Nationell forskarskola i Arbetsvetenskap

Den nationella forskarskolan i Arbetsvetenskap har initierats av Sverigenätverket för arbetslivsforskning som bildades i Göteborg i maj 2007. I närverket ingår för närvarande 11 lärosäten, men vår ambition är att på sikt inkludera hela den arbetsvetenskapliga forskningen. Forskarskolan är finansierad av VINNOVA och leds av en styrgrupp bestående av professorerna Jan Johansson, Gunnar Aronsson och Jan Ch Karlsson. 

Ambitionen med forskarskolan är att stärka kopplingarna mellan de arbetsvetenskapliga forskningsenheterna som finns ute i landet. Vi ser en forskarskola som ett konkret sätt att stimulera samarbetet mellan forskningsutförarna och på så sätt synliggöra och stärka den arbetsvetenskapliga forskningen såväl inom våra respektive universitet som nationellt och på sikt även bidra till ökad internationell synlighet.

Vår forskarskola syftar primärt till att skapa en kreativ tvärvetenskaplig miljö där de forskarstuderande från olika lärosäten kan stimuleras till intressanta möten. Vi kommer att sträva efter en heterogen studerandegrupp med förankring i många olika discipliner och lärosäten. Forskarskolan vänder sig till forskarstuderande från alla lärosäten och består av två delar, ett antal forskarutbildningskurser och en work-shop.  

Varje kurs omfattar 7,5 högskolepoäng (5 gamla poäng) och ryms inom ramen tre pass á två dagar. Kurserna kräver inte några särskilda förkunskaper (utöver att man är antagen till forskarutbildning) utan ska vara formade så att de kan följas av doktorander från många olika discipliner. Kurserna är planerade utifrån tio tillresande doktorander och två från värduniversitetet. Kurserna är kostnadsfria för doktoranderna och forskarskolan bidrar med ersättning för resor och uppehälle. Antagningen sker lokalt hos varje kursanordnare och doktoranderna anmäler sig direkt till kursanordnarna på en särskild blankett som kan laddas ned här. Kurserna kommer att ges i följande ordning.

• Våren 2009,
  Genus, teknik och organisation, Luleå tekniska universitet.
  
• Hösten 2009,
  Värde och mening – om kulturer i arbetslivet, Växjö universitet.
  
• Våren 2010,
  Psykologiska och organisatoriska perspektiv på gränslöst arbete och otrygga arbetsvillkor, Stockholms universitet.
  
• Hösten 2010,
  Arbete, organisation och arbetsmarknad, Göteborgs universitet.
  
• Våren 2011,
  Klassiska undersökningar inom arbetslivsforskning, Karlstad universitet. Se kursplan
  
• Hösten 2011,
  Ergonomi och MTO - arbetsrelaterad hälsa, kvalitet och effektivitet, KTH Stockholm. 

Forskarskolan avslutas med att forskarstuderande och handledare samlas till en gemensam work-shop där doktorandernas avhandlingsarbeten står i centrum. Ett syfte är att finna tvärkopplingar i form av gemensamma problemområden, frågeställningar och samarbetsmöjligheter för att få nya idéer och infallsvinklar för sitt eget material.

Har du frågor kan du vända det till ansvarig person på respektive lärosäte (se kursplanen) eller till Jan.Johansson@ltu.se .

Korta beskrivningar av kurserna:

Kursen ingår i Nationella forskarskolan i arbetsvetenskap och via den erbjuds 12 doktorander plats. Deltagare väljs ut så att det blir spridning med avseende på geografi, kön och disciplin. Utöver forskarskolans deltagare finns några platser öppna att söka.

Doktorander som läser kursen via Nationella forskarskolan i arbetsvetenskap får sitt deltagande finansierat via forskarskolan. För övriga deltagare gäller lokala regler.

Poäng: 7,5 hp

Förkunskapskrav: Antagen till forskarutbildningen vid något av lärosätena som ingår i Nationella forskarskolan i arbetsvetenskap eller liknande.

Kurstid: Oktober-december 2009. Kursen omfattar tre träffar a två dagar (14-15 oktober, 12-13 november samt 10-11 december), samtliga i Växjö.

Examinator: Professor Bo Hagström, Samhällsvetenskapliga institutionen Växjö Universitet

Kontaktpersoner och lärare:

- Professor Bo Hagström, Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet

- Fil dr. Bengt-Åke Gustafsson, Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet

- Fil dr. Dan Porsfelt, Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet.

Ansvariga lärare:

Ulf Mellström, professor, & Lena Abrahamsson, professor

Kort beskrivning av kursens innehåll:

Kursen riktar sig till doktorander som är intresserade av att utveckla genusvetenskapliga perspektiv inom sina respektive avhandlingsarbeten. Kursen fokuserar arbetslivets organisering inom såväl privat som offentlig verksamhet, såväl stabila som nya organisationsformer och dess eventuella könssegregering och könsmärkta yrkesidentiteter. Andra teman inom kursen är problematiseringar av teknik, kompetens/kvalifikationer, processer och förändring. Ambitionen att kombinera individuella, symboliska och strukturella analysnivåer kommer att problematiseras. Kursen kommer att omfatta översikter av genusvetenskaplig forskning inom det arbetsvetenskapliga fältet samt en diskussion om hur genusperspektiv kan appliceras inom arbetsvetenskaplig forskning. Kursen tar sin utgångspunkt i empiriska erfarenheter av produktionstekniska miljöer och kommer också att aktivt involvera deltagarnas egna erfarenheter och empiriska fält. Under kursens gång kommer vi också att problematisera relationen mellan forskare och informant i olika former av aktionsorienterade genusvetenskapliga perspektiv.

Kontaktperson:

Lena Abrahamsson
Institutionen för arbetsvetenskap
Luleå tekniska universitet
971 87 Luleå
0920-49 21 07
Lena.abrahamsson@ltu.se

Ansvarig lärare

Professor Bo Hagström

Kort beskrivning av kursens innehåll:

Med utgångspunkt i kultur som begrepp och perspektiv – där menings- och värdebegreppen blir centrala -  behandlas tre teman: arbetsliv, organisation och ledning. Kursen kopplas till praktiska fall, klassiska och nutida texter. Kulturbegreppets framträdande och betydelse behandlas liksom hur detta påverkat och används i nutida vetenskaplig förståelse av, såväl som i praktiskt ledarskap i, arbetslivet. Kritiska perspektiv på kulturstyrning (inkl. mening och värdestyring) och de konsekvenser detta kan ha för individ, grupp och organisation bildar centrala inslag i kursen.

Kontaktpersoner:

Bengt-Åke Gustafsson
0470-708584
bengt-ake.gustafsson@vxu.se

eller

Dan Porsfelt
0470-708484
dan.porsfelt@vxu.se

Ansvarig lärare:

Professor Gunnar Aronsson, Professsor Magnus Sverke och Docent Katharina Näswall

Kort beskrivning av kursens innehåll:

Kursen innefattar psykologiska perspektiv på två aspekter av arbetslivets pågående förändringar. Det ena aspekten gäller utvecklingen mot mera gränslösa arbetsvillkor ifråga om rum, tid och arbetsinnehåll, vilket innebär att individen i större utsträckning än tidigare måste hantera, planera och strukturera det egna arbetet och arbetsvillkoren och ta ökat ansvar för koordineringen mellan arbetssfären och andra livssfärer. Den andra gäller ökningen av osäkra anställningsvillkor generellt men särskilt psykologiska perspektiv på otrygghet och villkor i temporära anställningar. Individförhållanden relateras till organisatoriska förändringar och samhällsutveckling.  Kursen har ett handlingsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att stor vikt läggs vid hur individen hanterar sina villkor. 

Kontaktpersoner:

Gunnar Aronsson
Psykologiska institutionen
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Tel 08 -163960, 070-571 70 83 
Gunnar.Aronsson@psychology.su.se

eller

Magnus Sverke
Psykologiska institutionen
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Tel 08 -161419, 070-6351961
mse@psychology.su.se

Ansvarig lärare:

Kristina Håkansson, docent i sociologi

Kursen arrangeras i ett samarbete mellan sociologiska institutionen, Göteborgs universitet och institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Bengt Furåker (sociologiska institutionen) och Birger Simonsson (institutionen för arbetsvetenskap) medverkar i utformningen av kursen.

Kort beskrivning av kursens innehåll:

Kursen avser att ge kunskaper om hur förhållanden i arbetslivet gestaltar sig och om de förändringar som för närvarande äger rum. Dessa fenomen analyseras på arbetsmarknadsnivå, organisationsnivå och individnivå där kopplingen mellan olika analysnivåer är en viktig del.

Kursen utgår från empiriska iakttagelser av arbetsmarknaden (t. ex beträffande arbetskraftsdeltagande och arbetstid för olika grupper, anställningsrelationer etc) vilka tjänar som utgångspunkter för kursens olika teman. Såväl svenska som internationella förhållanden belyses.

Under kursen behandlas fem teman:

• Arbetets mening och innebörd
• Individuella och kollektiva aspekter i arbetslivet
• Flexibilitet och stabilitet
• Diskriminering och likabehandling
• Arbetsintensitet, arbetslöshet, stress och (o)trygghet

Med utgångspunkt från empiriska iakttagelser diskuteras teoretiska begrepp och modeller. Klass, kön, ålder och etnicitet är faktorer som behandlas i samtliga teman.

Kontaktperson:

Kristina Håkansson
Sociologiska institutionen
Göteborgs universitet
Box 720
405 30 Göteborgs Universitet
Tel 031 786 47 81
Kristina.Hakansson@sociology.gu.se

Ansvarig lärare:

Professor Jan Ch Karlsson

Kort beskrivning av kursens innehåll:

Grundidén är att studera betydelsefulla verk som de flesta doktorander bara läst i form av referat. Jag tänker mig att man kan följa linjen scientific management (något av Taylor), human relations (Roethlisberger & Dickson), socioteknik (Trist & Bamforth, Thorsrud & Emery). Därtill andra viktiga undersökningar fram till mitten av sjuttiotalet (t ex Blauner, Braverman, Lysgaard).

Kontaktperson:

Jan Ch Karlsson
Arbetsvetenskap
Karlstads universitet
651 88 Karlstad
Tel. 054/700 15 02, 070/560 65 09
Jan.Karlsson@kau.se

Ansvariga lärare:

Jörgen Eklund, professor
Ewa Wigaeus Tornqvist, professor

Kort beskrivning av kursens innehåll:

Del I:

Arbetsfysiologi med inriktning mot rörelseorganen

Antropometri och biomekanik

Hypoteser och teorier om skademekanismer samt risk- och friskfaktorer för besvär

Mätmetoder, rekommenderade gränsvärden och lagstiftning

Utformning av arbeten och arbetsplatser

Del II:

Sociotekniska system

MTO modeller

Aktivitetsanalys

Ergonomi - kvalitet

Ergonomi och ekonomi

Kursens mål:

Kursens övergripande syfte är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och förståelse för arbetets inverkan på individen vad beträffar hälsa i rörelseorganen samt ergonomins roll för verksamhetens effektivitet. Detta inbegriper hur människans arbetsaktiviteter interagerar med teknik, organisation och miljö, hur man utformar arbetssystem och miljöer som främjar hälsa i rörelseorganen och bidrar till kvalitet och lönsamhet i verksamheten utifrån ergonomisk kunskap. Begreppet ergonomi ses utifrån den internationella definitionen, dvs omfattande fysiska, kognitiva och arbetsorganisatoriska aspekter, och är i stor utsträckning överensstämmande med begreppet arbetsvetenskap.

Specifika mål:

Kursdeltagarna ska visa kunskap och förståelse om

- teorier och modeller inom området

- människans förutsättningar och behov samt hur de svarar mot arbetslivets krav

- aktuell lagstiftning

Kursdeltagarna ska visa färdighet och förmåga att

- använda metoder för att mäta, analysera och bedöma arbetets krav, belastningen på individen, effekter på kort och lång sikt, arbetsaktiviteter samt deras interaktioner med teknik, organisation och miljö

- använda ekonomiska beräkningsmodeller för att värdera ergonomiska åtgärder

- använda de analysmodeller för arbetsaktiviteter som presenteras i kursen

- föreslå åtgärder för att förbättra arbetssituationen för berörda individer och samtidigt förbättra verksamheternas effektivitet

Kursdeltagarna ska visa värderingsförmåga och förhållningssätt genom att

- kritiskt granska, analysera och värdera vetenskaplig litteratur inom området

- analysera och värdera resultat från studier och analyser inom området samt sammanfatta resultaten både muntligt och skriftlig

- värdera alternativa och föreslagna åtgärder

Kontaktperson:

Ewa Wigaeus Tornqvist
08-7909747
ewa.wigaeus.tornqvist@sth.kth.se