Eduscapes

Den högre utbildningen befinner sig i och står inför omfattande omstruktureringar och utmaningar. Universitet, högre utbildning och forskning betraktas som kanske den största pådrivande faktorn i regionalt, nationellt och internationellt kapacitetsbyggande runtom i världen. Bilateralt utvecklingssamarbete sker alltmer via samverkan och kunskapsöverföring inom utbildning och forskning och vi ser en förskjutning från industri och jordbruksprojekt till utbildning och forskningsprojekt när det gäller internationellt utvecklingsstöd (Kälvemark et al 1999). Expansionen av högre utbildning har inom ett relativt kort tidsförlopp förändrat villkoren för kunskapsproduktion och högre utbildning. I Unesco-konferensens ”World Declaration on Higher Education” slutdokument från 1998 kan vi exempelvis läsa att antalet studenter i världen har ökat från 13 miljoner 1960 till 82 miljoner 1995. På 2000-talet har siffran nu överstigit 100 miljoner. Dessa förändringar innefattar många olika dimensioner såsom den högre utbildningens kommodifiering, massifiering, av vissa kallad McDonaldsifiering (Dale &camp; Robertson 2002), harmonisering via exempelvis Bolognaprocessen men den kanske främsta samtida förändringsfaktorn menar vi sammanfattas i den samtida globaliseringen av högre utbildning. Det är en global dynamik och transnationalism som har återverkningar på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Vårt syfte i projektet är att studera kunskapsideologiska och kunskapsantropologiska globaliseringsprocesser inom den högre utbildningen på olika nivåer och genom olika fallstudier med svenska förhållanden i fokus. Vår avsikt är att göra det utifrån ett kulturellt jämförande perspektiv. Det centrala undersökningsobjektet är transnationell kunskapsöverföring i form av partnerskap mellan högskolor och migrationsströmmar. Vi väljer att studera svenska tekniska högskolors (Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och Luleå Tekniska Universitet, LTU) partnerskap med universitet i Indien och Pakistan , export av IKT-utbildningar och efterföljande migrationsströmmar. Den övergripande forskningsfrågan är vilka implikationerna blir av den högre utbildningens globalisering och kommodifiering. Vår ambition är att knyta ihop olika nivåer inom globaliseringsstudier genom en teoretisk och sammanhållande operationalisering via det vi valt att benämna ”eduscapes”. Med “eduscapes” menar vi det transnationella flöde av människor och idéer som berör forskning och högre utbildning och där noder av kunskapscentra och periferier skiftar över tid men är sammanbundna av moderna kommunikationsteknologier och olika ”epistemiska gemenskaper”.

”Eduscapes” kan studeras alltifrån det lokala, till det regionala, nationella, federala, internationella och globala. Vårt syfte är att dessa nivåer studeras inte enbart var för sig utan vi följer flöden och processer på ”djupet” i dessa dimensioner, så att de olika kontextuella nivåerna integreras. Den integration som eftersträvas syftar inte i första hand till koherens och harmonisering utan de olika förlopp som en person (en student, lärare eller en annan aktör) eller ett utbildningsprojekt (en utbildningsanordnare eller en utbildningsaktivitet, ex. ett program eller en kurs) uppvisar i dessa nivåer kommer att följas. Vi har valt att använda oss av en metafor från fysiken för att beskriva denna nivåintegration, nämligen ”interferens”, som syftar på hur vågor sammanfaller, förstärker respektive motverkar varandra. Att studera ”interferensen” i de olika nivåerna innebär således att följa olika individer och aktiviteter i olika kontextuella nivåer inom ”eduscapes”.

Detta sätt att studera “kunskapssamhället” utifrån kunskapsideologiska och kunskapsantropologiska infallsvinklar har sin utgångspunkt i vad vi kallar tvärvetenskapliga kunskapsstudier. Vi vill utveckla området både teoretiskt, metodologiskt och empiriskt. I projektet löper de kunskapsantropologiska och kunskapsideologiska infallsvinklarna parallellt samtidigt som de teoretiskt och metodologiskt är integrerade.

Huvudproblematiken för projektet är att implikationerna av den högre utbildningens del av och exponering för den globala marknadslogiken och lärandets kommodifiering och att konsekvenserna av detta är otillräckligt analyserade. Intellektuell cirkulation av idéer och människor är naturligtvis inget nytt i ett historiskt ljus utan snarare tvärtom (se exempelvis Sörlin 2004) men det kvalitativt nya menar vi är intensifieringen, differentieringen och diversifieringen av högre utbildning och vetenskaplig kunskap på ett globalt plan. Vi vill alltså studera denna kvalitativt nya globaliseringsprocess och teoretiskt operationalisera densamma genom begreppet “eduscapes”. Den här formen av nya utbildningslandskap alluderar på antropologen Arjun Appadurais (1996) begreppsliggörande av samtida globala flöden i olika former av globala ”scapes” (ethno, finance, media, techno, ideo) Appadurai (1996:31) talar om ”ett meningslandskap av kollektiv aspiration” där den imaginära dimensionen är av lika stor betydelse som den faktiska förflyttningen. “En central komponent i den nya globala ordningen är det imaginära, som är viktig för all form av agens och i sig är en social fakticitet” (Ibid.). Vi menar att forskning och människors strävan till högre utbildning tillhör idag en av de absolut viktigaste drivkrafterna för globala kulturella flöden. Det innefattar såväl en imaginär dimension som den faktiska förflyttningen.

Det gäller för avancerad forskning likväl som för olika studentpopulationers demografiska bas. Det gäller också för den form av resandekulturer där människor från exempelvis Kina och Indien som söker sig till engelska eller för den delen svenska universitet (i den mån undervisning ges på engelska). Det gäller för många av världens största diasporor (judar, kineser, perser med flera) som under lång tid sökt sig bortanför nationalstatens territoriella och kulturella anspråk på deras liv och sociala gemenskaper. Det senare är att likställa med vad Irwin &camp; Michael (2003) benämner ”ethno-epistemic assemblages”. Det gäller också för den typen av forskningsgemenskaper som finns inom det som idag kallas ”Big Science” och där territoriell tillhörighet är av underordnad betydelse på grund av både ekonomiska och intellektuella anledningar (se Traweek 1988, Reid and Traweek 2000).

Den primära utgångspunkten för en kunskapsantropologisk infallsvinkel är människors rörelser som en drivkraft för och en konsekvens av den högre utbildningens globalisering.
Det finns flera olika sätt att indikera dessa globala omstruktureringar och förändrade kunskapslandskap utifrån projektets kunskapsantropologiska infallsvinkel. Vi ser exempelvis nya centra och periferier växa fram i kunskapsproduktionens politiska ekonomi och detta är någonting som sker under relativt korta tidsförlopp på det sätt som omtalades i inledningen. En talande bild som Traweek (2005) visar på är att vid sekelskiftet 1900 var kunskapsproduktionens centrum Europa och dess producenter var vita män från över- och medelklassen. År 1950 hade var kunskapsproduktionens centrum Europa och Nordamerika (östkusten) och dess producenter var huvudsakligen vita män från över- och medelklassen. År 2006 utgörs fortfarande kunskapsproduktionens makthavare i huvudsak av vita män belägna framförallt i Nordamerika (öst- och västkusten) men kunskapsproduktionens bas har förändrats. Kvinnor är exempelvis i majoritet bland studenterna på de flesta universitet i världen där kvinnor har tillgång till högre utbildning. På ett liknande sätt fylls den akademiska kunskapsproduktionens bas av människor av olika hudfärg och etnicitet. Vid flera stora amerikanska universitet är andelen icke-vita studenter högre än vita studenter och så vidare. Det gäller inte minst teknik och naturvetenskap. Kunskapsproduktionens landskap har förändrats och förändras kontinuerligt i snabb takt.

I denna större bild av pågående globala demografiska, politiska och ekonomiska förändringar förändras också villkoren för kunskapsproduktionen. Positiva aspekter är att nya epistemologiska utgångspunkter formuleras i kölvattnet av dessa förändringar av grupper som tidigare haft liten möjlighet att få sina röster hörda. ”De andra” formulerar epistemologier och det vetenskapliga samtalet fylls med fler röster både inifrån akademiska centra med hög prestige och utanför desamma (se exempelvis Mudimbe 1988, Appadurai 1996, Trinh T. Minh-ha 1999). Det skall naturligtvis inte skymma att forskning och högre utbildning fortfarande i hög grad är globalt stratifierad. Strömmen av kunskap går i huvudsak från nord till syd och det är också det som karaktäriserar migration och kunskapsströmmar. Åttio procent av världens ungefärligen 3 miljoner internationella studenter årligen (från 2000 och framåt) kommer från utvecklingsländer och studerar nästan uteslutande i västvärlden. Forskning och utbildning är idag också en exportprodukt från väst till övriga delar av världen och bygger på kunskapsparadigm som är historiskt förankrade i en västlig kunskapstradition med undantag för Al-Azharuniversitetet i Kairo och universitetet i Hanoi (Altbach 2004). Icke desto mindre är diversifieringen och differentieringen av högre utbildning och forskning ett mycket betydande inslag i samtida globala kulturella flöden.

Den primära utgångspunkten för en kunskapsideologisk infallsvinkel är hur synen på kunskap och kunskapens organisering utvecklas och förändras av den högre utbildningens globalisering. I detta projekt är vår infallsvinkel att i samband med globala strukturförändringar blir den högre utbildningen i allt högre grad en handelsvara på en marknad. Globaliseringen luckrar upp gränserna för utbildningssystem som hittills huvudsakligen definierats nationellt och spelat en viktig roll för bildandet av moderna nationalstater (Scott 1998; Rothblatt &camp; Wittrock 1996). I en globaliserad värld vill de aktörer som beskriver sig som ”bäst” konkurrera på en internationell arena. Högre utbildning blir en vara på en marknad och studenterna blir konsumenter (Lyotard 1984; Clarke &camp; Newman 1997). Studenter och utbildningar kan såväl “exporteras” som “importeras”. En central del i framväxandet av nya ”eduscapes” är den högre utbildningens kommodifiering. Med det menar vi den process då den högre utbildningen med instrumentella ekonomiska termer underordnas kommersiella intressen (Shumar 1997). Kommodifieringen har konsekvenser för aktörerna och inte minst för kunskapsideologierna. Vilka dessa konsekvenser i praktiken är utgör den empiriska frågan. Responsen på dessa processer återfinns hos lärare, studenter och andra aktörer som på olika sätt måste hantera denna utmaning, eftersom universiteten förväntas bidra till tillväxten som navet i det nationella/regionala innovationssystemet. Emellertid ser responsen på globalisering och lärande olika ut på skilda platser eftersom villkoren skiljer sig åt, därför rymmer detta projekt en kulturkomparativ dimension. Kommodifieringens konsekvenser för kunskapsideologierna innebär att ”kunskap” och ”lärande” ges värden som symboliska eller materiella varor på en marknad där de blir instrumentellt reducerade och paketerade som flexibla ”kompetenser” för att anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. Detta synsätt harmonierar förvisso med ambitionerna om ekonomisk tillväxt, men riskerar att reducera bildningsmomenten i utbildningar (Burton-Jones 1999; Bowden &camp; Marton 1998). Hur dessa värden hanteras lokalt, nationellt och globalt inom ramen för ”eduscapes” är en empirisk fråga som detta projekt vill initiera och undersöka. Frågorna gäller således hur aktörer som traditionellt har försvarat en viss autonomi (ex. högre utbildning och vetenskap) kan hantera de utmaningar som följer av en förstärkt marknadssituation och vilka konsekvenser detta får för deras syn på kunskap och lärande (Rose 1999). Hur förändras kunskapsideologierna av dessa processer?

Studier av högre utbildning i asiatiska länder är ett nytt och obearbetat område, detta till trots av att där återfinns den största expansionen av högre utbildning under de senaste decennierna. Sedan 1980 har det största antalet utbildningsplatser i världen tillkommit i de asiatiska länderna och det uppges av exempelvis Kina examinerar nära en halv miljon civilingenjörer årligen (Altbach &camp; Chitnis 1997, Altbach &camp; Umakoshi 2004). Asien är idag en arena för rekrytering gav studenter till västerländska universitet, en process där flera svenska aktörer också finns med. Men Asien är också en arena för etablering av västerländska universitetsfilialer. I Bangalore finns ett universitet som på detta sätt har upprättats tillsammans med Columbia University i New York. På motsvarande sätt har KTH upprättat filialer i Singapore, Kina, Indien och i Pakistan skall man etablera en ny teknisk högskola från grunden.

”Eduscapes” kan undersökas på flera olika nivåer och från ett flertal aspekter såsom; utbyten mellan universitet och nationer, utbildningspolitik i relation till globalisering och internationalisering, migrationsmönster, intellektuella idéflöden, imaginära landskap och drömmar, genusindelade studentgrupper och forskare såväl som olika etniska studentgrupper och forskare, virtuella universitet och distansutbildningsperspektiv. Vi har valt att operationalisera studiet av ”eduscapes” i tre sammanhängande delstudier där samma eller liknande material används för att fokusera människorna, vägen till kunskapssamhället och kommodifieringen.

I den samtida globaliseringen av högre utbildning och forskning rör sig studenter från fattiga länder över långa avstånd i jakten på kunskap, karriär och i drömmen om ett bättre liv. Deras migrationsmönster reproducerar ofta större geopolitiska skeenden och maktförhållanden samt skapar nya mönster. Vid KTH och LTU har vi ett mycket stort antal studenter från världens fattiga länder (uppskattningsvis 2500-3000). De är på ett plan att karaktärisera som kunskapssamhällets gästarbetare. De befinner sig i landet på tillfälliga uppehållstillstånd och lever ofta under mycket knappa ekonomiska villkor. Vi vill i detta delprojekt undersöka villkoren för dessa människor: Under vilka villkor studerar och lever de i Sverige? Hur och varför har de migrerat till Sverige och vilka är deras framtidsutsikter och drömmar? Vilken är deras roll i ”eduscapes”?

Vi vill här undersöka fotsoldaterna i den högre utbildningens globalisering genom att följa de studenter som följer utbytesprogram vid KTH och LTU. Hur påverkar de den högre utbildningen och forskningen? Kan de påverka de program och utbildningar som de genomgår? Har de någon röst och gör deras närvaro någon skillnad? Vilken är deras roll i kunskapens globalisering och vad är medlen för att delta kunskapssamhället? Vilken roll har modern informations- och kommunikationsteknologi för imaginär såväl som faktisk förflyttning i samtida ”eduscapes”? Vem bekostar studierna? Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor ut bland dessa kunskapsmigranter? Återspeglar de traditionella genusmönster från hemländerna eller gör högre utbildning någon skillnad? Undersökningen kommer att genomföras via deltagande observationer och intervjuer samt surveyundersökningar med studenter vid KTH och LTU.

Visionen om ”kunskapssamhället” är ett globalt fenomen, men detta kommer till uttryck på skilda sätt i olika delar av världen. I den västliga industrialiserade världen (ex. Sverige) har den globala förflyttningen av industriarbeten lett till en ökad betoning på kunskapsindustrin som en konkurrensfördel. I nyligen industrialiserande länder (ex. Indien) lever visionen om kunskapssamhället parallellt med visionen om industrisamhället. I denna delstudie kommer fokus att riktas mot den pågående uppbyggnaden av universitet enligt västerländsk modell med särskilt fokus på IKT. Vårt exempel är Pakistan där KTH fått i uppdrag av Higher Education Commission att leda detta arbete. Motivet för detta är att Pakistan vill ha explicit draghjälp in i kunskapssamhället. I detta delprojekt har vi unika förutsättningar att i detalj och på plats följa de inledande åren av ett sådant projekt: Hur leds arbetet? Hur organiseras verksamheten? Vilka personer rekryteras som studenter och lärare? Hur byggs förväntningarna på kunskapssamhället upp och hur hanteras de inom ramen för utbildningarna?

Studien består också av ett komparativt element där det pakistanska underlaget jämförs med det svenska. 1. Mer konkret avser vi att göra empiriska analyser av ett urval av samtida kunskapspraktiker inom den högre utbildningen i Sverige där olika synsätt på ”kunskap” och ”lärande” kommer till uttryck liksom olika epistemologier och idéer om kunskapsöverföring som aktualiseras i dessa sammanhang. Huvudfrågorna, som handlar om synen på ”kunskap” och ”lärande”, kommer att studeras så som dessa kommer till uttryck dels i konsumtionsteknologiska fenomen som marknadsföring och annonsering, och dels i intervjuer. Vi kommer också att studera hur studenter och lärare bemöter den högre utbildningens roll i kunskapssamhället. 2. I det andra steget kommer motsvarande studie att göras i den pakistanska kontexten, under en period av fyra månader. Material och kunskap från delstudie ett kommer att interfolieras och användas i denna delstudie.

I det tredje delprojektet kommer material från de bägge tidigare projektens ”eduscapes” att användas men analyseras på en mer principiell och teoretisk nivå. Huvudfrågan gäller här hur förändringen och globaliseringen av den högre utbildningen återverkar på kunskapsideologierna. I strikt mening kan inte kunskapsideologin urskiljas från det -antropologiska perspektivet, men betoningen kan läggas lite olika. Det som skall studeras i delprojektet är kommodifieringen av den högre utbildningen i Sverige och Indien/Pakistan, med fokus på de kontexter i ”eduscapes” som utgör underlag för de förra studierna. Valet av universitet sker med utgångspunkt från de partnerskap som KTH och LTU har upprättat. Med fokus på kommodifieringen av kunskapen kommer frågor att ställas kunskapsideologins förändring i en globaliserad tid. Vi vill här ta fasta på de kunskapsideologiska implikationerna av de pågående omfattande förändringsprocesserna. Frågorna gäller synen på ”lärande” och ”kunskap” och kunskapens roll i samhällsutvecklingen. Hur definieras dessa? Av vem blir de definierade? Hur hanteras de inbyggda konkurrensaspekterna i kunskapssamhället?

De metoder som huvudsakligen kommer att användas i de bägge delprojekten är följande: (1) etnografiskt fältarbete, (2) intervjuer, (3) text- och dokumentanalys, (4) survey. Projektet präglas m a o en metodologisk eklekticism. Det etnografiska arbetet (1) kommer i delprojekten (1 och 2) att förläggas till såväl svenska som globala kontexter i syfte att följa den metodologiska idén om att studera ”interferensen” inom ”eduscapes”. Halvstrukturerade intervjuer (2) kommer att göras med lärare, studenter och andra aktörer i de olika miljöerna. Dessa kommer att anonymiseras. Poängen med intervjuerna är att identifiera idealtypiska förhållningssätt till kunskap och lärande som globaliseringsprocesserna innebär. Text- och dokumentanalyserna (3) kommer att ske med hjälp av innehållsanalytiska metoder i kombination med diskursanalys. Materialet kommer att bestå dels av det marknadsföringsmaterial som de aktuella universiteten använder sig av och dels av universitetens egna visionsdokument. Dessa dokumenttyper kan skiljas åt genom att den förra materialtypen är explicit utåtriktad mot blivande studenter, lärare och möjliga avnämare, under det att den andra typen av material mer är till för internt bruk hos befintlig personal. Dokumenttyperna omfattar både text, bild och i vissa fall rörlig bild. Den del av arbetet som kommer att förläggas till Indien/Pakistan kommer inte att bereda språkliga problem, eftersom engelska är det gängse språket för högre utbildning i de asiatiska kontexter som skall studeras. (4) Surveystudie kommer att användas vid LTU och KTH för att få en övergripande uppfattning om länderfördelning, utbildningsbakgrund, nuvarande studier och allmänna levnadsbetingelser. Undersökningen kommer att innefatta uppskattningsvis 1000 studenter vid LTU och KTH och kommer att beställas av SCB.

Implikationerna av den högre utbildningens expansion, globalisering och kommodifiering är otillräckligt analyserade samtidigt som dessa processer idag mobiliserar miljontals människor och skapar omfattande migrationsströmmar. I ljuset av konkurrensen i ”kunskapssamhället” är studier med kunskapsantropologisk och –ideologisk utgångspunkt viktiga tillskott, inte minst för att förstå hur de nationer som idag kanske mest betraktats som plats för manuella yrken (ex. Pakistan) också vill ta en plats i ”kunskapssamhället”. Genom att följa högskolors partnerskap och migrationsströmmar från ett kunskapsantropologiskt och kunskapsideologiskt perspektiv kan vi belysa de transnationella kunskapsprocesser som har blivit en sådan central och strategisk förändringsfaktor. Kampen om att bli en del av ”kunskapssamhället” sker på en global arena. Utbildningsanordnare likväl som studenter rör sig på en arena som inte längre definieras av nationella och språkliga gränser. Projektet syftar till att kritiskt analysera och perspektivera tesen om “kunskapssamhället” där en begriplig men samtidigt förenklad och tendentiös syn på “kunskap” och “lärande” ofta betonas. Relevansen av projektet inom ramen för den utbildningsvetenskapliga forskningen är huvudsakligen att vi härigenom får ett nödvändigt kritiskt komplement och alternativ till det allmänna och ofta okritiska välsignandet av “kunskapssamhället”. Här ställs frågor som: Är “kunskap” och “lärande” alltid någonting bra? Vad händer när “kunskap” och “lärande” blir del av en marknadslogik?” Vad händer med konkurrensen om ”kunskap” när ”the empire hits back”? En sådan avmystifiering av den ofta överdrivna tesen om “kunskapssamhället” kan i sin tur leda till en bättre förståelse av hur kunskaper och förmågor kommuniceras på olika sätt i samhället och därmed fördjupa vår förståelse för kunskapsbildning i den högre utbildningen.

Projektet består av tre delprojekt. För de första två delprojekten svarar två doktorander, en vardera till LTU och KTH, och för det tredje söker vi medel för en senior forskare (Forstorp). De två doktorandernas placering inom ramen för samma projekt kommer att ha den gynnsamma sidoeffekten att de bägge högskolorna etablerar ny forskning inom detta område under de kommande åren. Mellström medverkar inom ramen för sin tjänst som professor vid institutionen för arbetsvetenskap, avdelningen genus, teknik och organisation (25%). Doktoranden vid LTU (delprojekt ett) är placerad vid samma avdelning och motfinansieras till 50% av LTU. Forstorp arbetar med detta projekt på 50% av tjänst. Forstorp medfinansieras till 1/3 via sin tjänst som lektor i kommunikation vid KTH Skolan för datavetenskap och kommunikation. Doktoranden vid KTH (delprojekt två) är placerad vid samma avdelning och motfinansieras till 1/3 av LTU.

Projektet i sin helhet kommer att använda sig av VRs etikregler som en vägledning för de situationer där etiska övervägande kan uppstå. I projektet kommer vi att närma oss många enskilda livsöden som ibland kan ha känslig karaktär, både för individen men även för den mottagande institutionen. Inte sällan lever utländska studenter som ”gästarbetare”, hopträngda på små utrymmen och med en ytterst mager budget för överlevnad. De deltagande forskarnas erfarenhet av etnografiskt fältarbete och känslighet för hanteringen av biografiskt material borgar för god beredskap för hur sådana känsliga situationer och data kan hanteras. I första hand handlar det om att garantera enskildas integritet. Ibland kan det också handla om att skydda administrativ personal vid institutioner från ovälkomna avslöjanden.

Projektet är inte ett genusforskningsprojekt enligt de kriterier som kommittén för genusforskning vid VR utarbetat (Ganetz 2005). Däremot innefattas genusaspekter i projektet. Det gäller framförallt delprojekt ett: kunskapssamhällets gästarbetare där kön och genus är en självklar del i analysen kring vilka som migrerar och under vilka villkor.

Projektet kommer att skapa en svensk kunskapsbas kring högre utbildning och globalisering och bidra till fältet tvärvetenskapliga kunskapsstudier. Två doktorsavhandlingar, en internationell antologi med inbjudna forskare, internationella artiklar samt en introducerande grundbok kring utbildning och globalisering är projektets förväntade publikationer.

2007
Rekrytering av doktorander och forskarkurser för de två doktoranderna. Inläsning och förberedelsearbete för projektets seniora forskare. Beställning, utformning och utförande av surveystudien vid LTU och KTH. Intervjuer med studenter och lärare vid KTH och LTU. Publicering av två internationella översiktsartiklar.

2008
Påbörjande av avhandlingsarbete. Intervjuer med studenter och lärare vid KTH och LTU. Publicering av två internationella artiklar baserade på empiriskt material. Våren 2008, två månaders arbete i Indien. Hösten 2008, två månaders arbete i Pakistan. Påbörjande av svensk grundbok inom området utbildning och globalisering.

2009
Avhandlingsarbete och empiriska undersökningar för doktoranderna. Projektets seniora forskare sammanställer tillsammans en internationell antologi. Två internationella artiklar publiceras med tonvikt på kulturkomparativa perspektiv på globalisering och högre utbildning. Hösten 2009 publiceras en svensk grundbok.

2010-2011
Två doktorsavhandlingar publiceras.

Projektet söks från KTH men är gemensamt för LTU och KTH. I Luleå är projektet kopplat till institutionen för arbetsvetenskap, avdelningen för genus, teknik och organisation. Mellström som nyligen rekryterats som professor till LTU bygger för närvarande, tillsammans med professor Ewa Gunnarsson, upp en forskningsgren kring globalisering, kunskap, genus, teknik och organisation. Det innefattar utbyte med forskare och lärare vid både indiska och pakistanska universitet i samarbete med KTH. Den doktorand som rekryteras kommer till en fungerande forskningsmiljö med två professorer, en lektor och åtta doktorander. Vid KTH är projektet kopplat till Skolan för datavetenskap och kommunikation, särskilt till den avdelning som grupperats kring seminarieserien för “Kommunikation: Kultur, teknologi och vetenskap” där Forstorp ingår som en av de ansvariga. Forstorp leder sedan tidigare parallellprojektet GLIO (Det gränsöverskridande lärandets innehåll och organisering, VR 2004-2007) som är förlagt till denna verksamhet men även är kopplat till Linköpings universitet (ITUF, Campus Norrköping). Som KTHs representant i styrgruppen för “Globalization and Learning” (det s.k. Stockholm-Ross Project) medverkar Forstorp i arbetet för inrättandet av en samordnad forskning och forskarutbildning kring globalisering och lärande i samarbete mellan några stockholmsuniversitet som KTH, LHS och KMH (och eventuellt flera partners).

Altbach, Philip G (2004) “Globalization and the University: Myths and Realities in an Unequal World” Tertiary Education and Management, No. 1, 1-20.
Appadurai, Arjun (19969 Modernity at Large: Cultural Dimensions of Globalization, Minneapolis: University of Minnesota Press.
Altbach, Philip G. &camp; Suma Chitnis (1997) (eds.) Higher education in India. Experiences and perspectives. London: Sage
Altbach, Philip G. &camp; Toru Umakoshi (2004) Asian Universities. Historical perspectives and contemporary challenges. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
Bowden, John &camp; Ferenc Marton (1998) The University of Learning. London: Kogan Page
Burton-Jones, Alan (1999) Knowledge capitalism: Business, work and learning in the new economy. Oxford University Press
Clarke, John &camp; Janet Newman (1997) The managerial state. Power, politics and ideology in the remaking of social welfare. London: Sage
Dale, Roger and Susan Robertson (2002) "The varying effects of regional organizations as subjects of globalization", Comparative Education Review, 46, pp. 10-36
Ganetz, Hillevi ¨(2005) "Uppföljning av Vetenskapsrådets beredning och utfall av genusvetenskapliga projektansökningar inom humaniora-samhällsvetenskap år 2004" Stockholm: Vetenskapsrådet.
Irwin Alan &camp; Mike Michael (2003) Science, social theory and public knowledge. Buckingham: Open University Press
Kälvemark, Torsten, Löfkvist Stefan och Waerness Marit (1999) (red) "Internationella trender på högskoleområdet" Omvärldsanalys för högskolan, arbetsrapport nr 2, Stockholm: Högskoleverket.
Lyotard, Jean-Francois (1984 [1979]) The postmodern condition. A report on knowledge. Minneapolis: The University of Minnesota Press
Mudimbe, Valentin Y (1988) The Invention of Africa: Gnosis, Philosophy, and the Order of Knowledge, Bloomington: Indiana University Press.
Noble, David (2001) Digital Diploma Mills. The Automation of Higher Education. New York: Monthly Review Press
Nussbaum, Martha C. (1998) Cultivating humanity. A classical defense of reform in liberal education. Cambridge: Harvard University Press.
Reid, Roddey and Sharon Traweek (red.) 2000 Cultural Studies of Science, Technology, and Medicine, New York: Routledge.
Rothblatt, Sheldon &camp; Björn Wittrock (1996) (eds.) The European and American university since 1800. Historical and sociological essays. Cambridge: Cambridge University Press
Rose, Nikolas (1999) Powers of freedom. Reframing political thought. Cambridge University Press
Scott, Peter (red.) (1998) The Globalization of Higher Education, Buckingham, UK: Open University Press.
Shumar, Wesley (1997) College for sale. A critique of the commodification of higher education. London: Falmer
Sörlin, Sverker (2004) Världens ordning. Europas idéhistoria 1492-1918, Stockholm: Natur och Kultur.
Traweek, Sharon (1988) "Beamtimes and Lifetimes: The World of High Energy Physicists", Cambridge MA: Cambridge University Press.
Traweek, Sharon (2004) "Keizu to Nendaiki: Making History in Tsubuka Science City", i Valero Matas, Jesus A (red) "Sociology of Science in the New Millenium", Chicago: Chicago University Press.
Trinh T. Minh-ha (1999) ”Olikhet, sär-skilt för kvinnor i tredje världen” i Eriksson Catharina, Eriksson Baaz Maria och Thörn Håkan (red.) Globaliseringens kulturer, Nora: Nya Doxa.

Ulf Mellström
0920-49 30 39

E-post: fornamn.efternamn@ltu.se