Kärnan i vårt arbete, forskningen, bedrivs inom flera områden inom ämnet geoteknik. Vi intresserar oss särskilt för frågor som rör dammar och dammbyggnad i kort och långtidsperspektiv (vattenkrafts- och gruvdammar), miljögeoteknik (användning av restprodukter, muddring, hantering av muddermassor, deponiutformning, sedimentation och erosion), kallortsgeoteknik (tjäle, tjällyftning, tjällossning, permafrost och snömekanik), avancerad jordmekanik (mekaniska egenskaper hos sulfidjord, organisk jord och anrikningssand mm) samt väg- och bangeoteknik.

Vi ger ett tjugotal kurser inom LTU:s olika program.

- Vi hoppas att vår forskning gör att vi kan förutsäga slasklaviner med en exakthet på tre dagar och därigenom öka säkerheten för människorna i området, säger Stefan Mårtensson, lavinforskare vid Luleå tekniska universitet.

Lavinforskare vid Luleå tekniska universitet har i dagarna placerat en mätstation för prognos av slasklaviner i Sveriges nordligaste fjällvärld, precis ovanför Suorvadammen i Sveriges Nationalpark Stora Sjöfallet. Det är ett område vars infrastruktur drabbats hårt av slasklaviner, en lavintyp som beräknas bli allt vanligare med allt varmare och blötare vintrar.

Isolerade på fjället

Senast 2012 blev Ritsemvägen, som ligger i utloppszonen för slasklavinerna helt avskuren i drygt en veckas tid. Enorma stenblock som lavinen drog med sig blockerade vägen. Många människor isolerades uppe på fjället. Ett år evakuerades folk med helikoper. De senaste åren har lavinerna gått någon gång under månaderna maj-juli.

Det som skiljer slasklaviner från klassiska flaklaviner som främst utlöses av ökad tyngd från snödrev och snömassor, är att slasklaviner utlöses när temperaturen i snön närmar sig 0 grader, vilket gör dem mycket tunga och kraftfulla.

- Det skulle betyda oerhört mycket för oss om det gick att få lavinprognoser i området. Nu färdas vi på vägen under stor risk vissa tider på året och när lavinen har gått skärs vägen av och vi blir isolerade flera dagar uppe på fjället, säger renskötaren Kjell– Åke Pittja, Unna Tjerusj sameby.

Populärt turistmål

I området som är beroende av den lavindrabbade Ritsemvägen befinner sig tre renskötande samebyar, varav en är Sveriges största. Tillsammans har de omkring 400 medlemmar. Längs vägen färdas också Vattenfalls personal för underhåll av kraftstationer.

Dessutom är Ritsemvägen en mycket populär vägsträcka för turister som färdas med bil och charterbuss till världsarvet Laponia och till turistanläggningarna.

Forskarna ska nu jämföra data från mätstationen vadgäller temperatur i snö och luft och snödjup med information från norska satelliter. Via sensorer på den fyra meter långa mätstationen som grävts ner i snön skickas information som analyseras. I tre år har Luleå tekniska universitets lavinexperter deltagit i ett samnordiskt projekt  (SNAPS) för att bättre förprognostisera laviner som påverkar infrastrukturen. Detta är en del i det projektet.

Prognoser för hela fjällvärlden

- Vi tror att satelliter och automatiska mätsystem kommer att kunna användas allt mer i framtiden vid lavinprognoser. Går det skulle vi bättre kunna förutsäga laviner över mycket stora områden i hela den svenska fjällvärlden, säger Stefan Mårtensson.  

I Finland, Norge och på Island sker lavinprognoser via mätstationer och organiseras av staten. I Sverige finns ingen myndighet som ansvarar för lavinprognoser.

Luleå tekniska universitet är det enda universitet i Sverige som bedriver lavinforskning av det här slaget. De mindre lavinbedömningar som sker vid skidanläggningar i Sverige i dag görs av privata aktörer och manuellt. Det innebär att en kunnig person ger sig ut i terrängen med spade, gräver sig genom snön i närområdet, analyserar de olika snöskikten, och sätter dem i relation till vind, snöfall och temperatur.