RCM är en känd metod som ger en organisation möjlighet att bygga upp ett systematisk och effektivt underhållsprogram. Dock har det visat sig att införandet i sig i många fall är problematisk, vilket främst har att gör med olika ledningsaspekter.
Läs mer »
I projektet utfördes en fallstudie av hur TQM används som stöd för lokal samhällsutveckling i Åseda samhälle. En kartläggning av styrkor, svårigheter och andra erfarenheter gjordes och en trefas-modell presenterades baserad på studiens resultat.
En viktig parameter för produktkvalitet är pålitlighet, och en av de aktiviteter som utförs för att säkerställa tillförlitligheten hos ett system är underhåll. I Sverige finns regler som i viss mån täcker kraven på underhåll och drift av olika tekniska system. Syftet med dessa föreskrifter ningar är att minska risker för människor, miljö och egendom. Fortfarande sker dock tillbud och olyckor i samband med underhåll. Därför är det viktigt att identifiera de olika risker som är kopplade till underhåll.
Den ökande komplexiteten i dagens tekniska system kräver att förbättringsarbetet är mycket systematiskt, för att korrekt hantera förändringar från olika kravställare. Många system i dag är också kritiska med stränga icke-funktionella krav på tillförlitlighet, tillgänglighet, underhållsmässighet, säkerhet, eller säkerhet.
Turismen är en viktig sektor ur ekonomisk synvinkel. Den kan vara av ännu större betydelse för regioner som ligger i ett perifera områden. massturism lämpar sig sällan bra för sådana områden. Det är därför viktigt att vara medveten om turisters behov och förväntningar så att rätt produkter och tjänster kan erbjudas för att kunna leverera kvalitet till kunderna.
Detta forskningsprojekt fokuserade på erfarenheter av Sex Sigma i tre svenska företag: Volvo Personvagnar, SKF och Ericsson. Intervjuer av personer som är direkt inblandade i genomförandet av de pågående Six Sigma-programmen genomfördes. Projektet genomfördes av Karin Schön, som försvarade sin licentiatavhandling i oktober 2007.
Kostnader i samband med sjukskrivningar har ökat till oroväckande nivåer i Sverige. Det finns flera skäl för sjukskrivningar, men en verkar vara att personalen har små små möjligheter att påverka arbetet och arbetsmiljön. Det finns dock organisationer där cheferna har använt ett ledningssätt som har skapat möjligheter för de anställda att ta hand om problemen och förbättra arbetsmiljön.
Mellan 1980 och 2003 ökade gruppen 80 år och äldre med 81 procent i Sverige. Trenden är liknande i många andra länder i Europa. En medicinsk paradox är att fler människors liv kan räddas på grund av medicinsk utveckling inom modern sjukvård samtidigt som bättre förutsättningar gör att människor lever längre.
Inom detta projekt genomfördes fallstudier av organisationer som framgångsrikt har infört processledning för att undersöka kvalitetsrelaterade ledningsfrågor. Den metod som använts var främst kvalitativ med intervjuer och observationer som primära verktyg för datainsamling. Projektet genomfördes av Klara Palmberg och Rickard Garvare och var stöds ekonomiskt av Agria Pet Insurance (Agria Djurförsäkring). Bland resultaten av projektet är konferensbidrag, tidskriftsartiklar och licentiatuppsats av Klara Palmberg (2005).
Projetet syftade till att skapa nya, enklare statistiska metoder för kvalitetsförbättringsarbete, men metoder som ändå var statistiskt sunda. Projektet hade ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan vår avdelning (Bjarne Bergquist) och institutionen för matematik (Kerstin Vännman och Malin Albing). Malin var projektets doktorand. Projektet avslutades 2008.
Projektets syfte var att utvärdera om och beskriva hur arbetet med kvalitetsutmärkelser påverkar företags resultat genom arkivstudier, enkätstudier och fallstudier av såväl utmärkelsemottagare och organisationer som söker olika typer av utmärkelser. Resultat visar på att arbetet med kvalitetsutmärkelser påverkar det finansiella resultatet positivt om företagen implementerar offensiv kvalitetsutveckling framgångsrikt. Doktorand i projektet: Henrik Eriksson. Handledare: Begt Klefsjö. Projektet avslutades 2003.
Detta fyraåriga forskningsprojekt (2005-2009) fokuserade på planering och analys av experiment i kontinuerlig processindustri. Forskningen genomfördes i nära samarbete med LKAB och fokuserade speciellt på det experimentella arbetet vid LKABs experimentmasugn (EBF) i Luleå. Forskningen finansierades av LKAB och den Europeiska unionens regionala utvecklingsfond.
