Musikpedagogik
Musikpedagogik som vetenskap studerar alla former av musikaliskt lärande, inkluderande de ramar, förutsättningar, traditioner och villkor som påverkar de situationer där musik utgör de olika läroprocessernas innehåll. Således behandlas problem i sammanhang där musik ingår eller har ingått i uppfostran, utbildning, undervisning eller annan påverkan i en viss kulturell och samhällelig situation. Musikpedagogik som forskningsfält är tvärvetenskaplig till sin karaktär och använder teorier och metoder från exempelvis pedagogik, psykologi, sociologi, filosofi och musikvetenskap för att förstå och förklara musikpedagogiska fenomen.
Vid avdelningen för musik, dans och teater finns förutom musikpedagogik forskningsämnet musikalisk gestaltning inrättat. Musikalisk gestaltning och musikpedagogik har musiken som gemensam innehållsmässig nämnare men det finns tydliga skillnader i inriktning mellan ämnena. I musikalisk gestaltning studeras konstnärliga problem med relevans för musikalisk praxis medan tyngdpunkten för musikpedagogik ligger i studiet av pedagogiska processer.
Ämnet musikpedagogik brukar i generella termer beskrivas som att det växt fram i ett spänningsfält mellan musikvetenskap och pedagogik.
En betydelsefull organisation för musikpedagogikens utveckling har varit Nordiskt Nätverk för Musikpedagogisk Forskning, där LTU har varit en aktiv part allt sedan grundandet 1994. Från att ha varit ett tämligen litet ämne har en remarkabel utveckling ägt rum inom nordisk musikpedagogik under de senaste decennierna.
För närvarande deltar de fem svenska musikhögskolorna med musikpedagogik inrättat som forskningsämne i en nationell forskarskola i musikpedagogik. Det sker inom ramen för Lärarlyftet och leder fram till licentiatexamen. Under våren 2011 avlägger LTUs två licentiander i forskarskolan sin examen. Planen är att inkomma med en ansökan om ytterligare en nationell forskarskola i musikpedagogik.
Forskningsämnet musikpedagogik har varit föremål för två kvalitetsutvärderingar av Högskoleverket – båda gångerna med positivt resultat för LTU. Vid den senaste bedömningen av forskarutbildningen konstaterar bedömargruppen: ”Publikationsförteckningen för 2003–2007 indikerar att lärargruppen är aktiva forskare. Utbildningen har en tydlig inriktning mot musik och teknik, som är ett viktigt område inom musikpedagogiken” (2009: 22R, s 140). Musikpedagogikens koppling till teknikområdet har alltså slagit igenom och intentionen är att ytterligare stärka denna profil.
Den tekniska profilen kan exemplifieras genom medverkan i olika FoU-projekt på Nordkalotten. Inte minst har videoöverförda masterclasses visat sig vara ett intressant komplement till den reguljära instrumentalutbildningen inom högre musikutbildning.
Ett annat strategiskt område för LTU är lärarutbildning. Även där blev resultatet av HSVs nyligen genomförda prövning av examensrättigheter positivt för ämnet musik för både grundskolans årskurs 7-9 och gymnasiet. Musikpedagogiken får alltså även fortsättningsvis en betydelsefull funktion genom att utgöra forskningsöverbyggnad vid utbildningen av musiklärare. Ämnesdidaktik kan förväntas få utökad betydelse.
På nationell nivå har den idéhistoriskt inriktade utbildningsforskningen uppmärksammats genom två beviljade ansökningar hos VR. Denna forskning berör folkbildningens och folkhögskolans betydelse inom musikområdet.
Internationellt sett är det nog det informella musikaliska lärandets utanför skolkontexten som över tid väckt störst intresse, exempelvis rockmusikers lärande. Två doktorandprojekt vid LTU har haft en sådan inriktning. För närvarande pågår ett doktorandprojekt om konsolspelet Guitar Hero.
Sammanfattningsvis kan följande områden framhållas som särskilt betydelsefulla och utvecklingsbara för musikpedagogiken vid LTU: musik och teknik, musikdidaktik, musikalisk folkbildning och informellt musikaliskt lärandet.
