Pågående forskning
Investeringar i förnybar energi och regional utveckling
En syntesstudie med lärdomar för svenska kommuner
Finansiär: Energimyndigheten
FD Peder Rönnbäck FD Annica Sandström och Prof. Patrik Söderholm
I detta projekt syntetiseras existerande nationella och internationella erfarenheter om hur inve-steringar i förnybara energiprojekt kan realiseras på ett sätt som skapar betydande positiva spridningseffekter på det regionala och lokala näringslivet. Dessa erfarenheter utgör ett viktigt underlag för svenska kommuner samt energibolag att utveckla samverkansformer och sociala innovationer, som möjliggör hållbara investeringar i energiprojekt men även säkerställer att de ekonomiska mervärden som skapas gynnar lokalsamhällenas långsiktiga utveckling i form av nyföretagande, avknoppningar, produktutveckling, tekniska innovationer inom förnybar energi.
Med utgångspunkt i tidigare forskning om offentliga aktörers möjlighet att styra genom nätverk, analyseras sedan också kommunal nätverksstyrning för att undersöka hur kommunerna kan gynna framväxten av framgångsrika processer i samband med lokala energiinvesteringar. Det planerade syntesarbetet inom projektet kommer därför sammanfattningsvis att vägledas av fyra övergripande frågeställningar:
1. Vad kännetecknar normalt utländska investerares bedömning av ekonomisk lönsamhet i samband med investeringar i en lokal kontext där i regel närsamhällets acceptans och inställning är av central betydelse?
2. Vilka typer av nätverk har tenderat att gynna framgångsrika samverkansprocesser i samband med energiinvesteringar?
3. På vilka sätt kan lokala myndigheter och aktörer arbeta för att styra uppkomsten av framgångsrika nätverk och samverkansprocesser i anknytning till energiinvesteringar? 4. Hur påverkas processen, och de lokala myndigheternas roll som nätverksaktör, av det institutionella ramverket samt av investerarnas lönsamhetskrav?
Ytterst handlar projektet om i vilka miljöer framgångsrika energiinvesteringar sker och hur den kommunala politiken kan understödja framväxten av nätverksprocesser, som ger viktiga positiva spridningseffekter på det lokala näringslivet samt ekonomin i övrigt.
BaltGene – Baltic Sea Genetic Diversity
The BaltGene research project started in January 2009 and will be running for three years with participants from Sweden, Finland, Poland and Russia.
The project will address the importance of genetic biodiversity for adaptation to processes such as climate change, overfishing and other ecosystem functioning.
The Department of Marine Ecology at the University of Gothenburg hosts the project that is lead by prof. Kerstin Johannesson. At LTU, FD Annica Sandström works with the social science part of the project.
Genetic components of biodiversity are crucial for adaptation to climate change, sustainable fisheries and various other ecosystem functions. Yet, existing knowledge of gene level biodiversity of Baltic Sea populations is currently not considered in management of biodiversity.
BaltGene will use existing knowledge and retrieve new knowledge when appropriate to answer the following four questions:
- What are the key genetic resources characterising the Baltic Sea ecosystem, and to what extent are they unique?
- How important is the genetic biodiversity of the Baltic Sea ecosystem to ecological resilience and sustainability of resource use?
- What measures are needed to protect and sustainably manage important genetic biodiversity in the Baltic Sea ecosystem?
- How should governance structures be fitted to accumulate the genetic level of biodiversity in management of the Baltic Sea ecosystem?
BaltGene is funded by the Baltic Organisations Network for funding Science EEIG, BONUS and the Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, FORMAS.
Lärande av goda exempel inom Uthållig kommun
Tidsperiod: 2010-2012
Finansieras av: Energimyndigheten
Medverkande: Docent Carina Lundmark (Statsvetenskap) och FD Gunnar Jonsson (Samhällsbyggnad och naturresurser)
Energimyndighetens program Uthållig kommun strävar efter en mer hållbar energianvändning genom kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande med ett 60-tal av landets kommuner. Spridning av goda exempel spelar en viktig roll i det arbetet. Forskningsprojektet undersöker hur och vilket lärande som kan ske på detta sätt. Vad gör exemplen ”goda”? Vilka avsikter har de som förmedlar exemplen? På vilka grunder och på vilka sätt försöker aktörerna argumentera för och förverkliga sina avsikter? Hur uppfattas de goda exemplen och hur används de av andra? Detta är några av de forskningsfrågor projektet kommer att besvara med hjälp av teorier från statsvetenskap och utbildningsvetenskap, analys av skriftligt material och intervjuer
med personer som arbetar med goda exempel inom Uthållig kommun. Resultaten kommer att visa vad som kännetecknar de goda exempel som fungerar, dvs som bidrar till individers och organisationers kunskapsbildning. Resultaten är både till nytta för arbetet inom Uthållig kommun samt för andra sammanhang
när kunskapsbildning genom goda exempel ska utvärderas och, i förlängningen, ha potential att bidra till en effektivare energianvändning.
Institutioner för en legitim rovdjursförvaltning
Tidsperiod: 2010-2012
Finansieras av: Naturvårdsverket/Viltvårdsfonden
Medverkande: Docent Carina Lundmark (Statsvetenskap), FD Annica Sandström (Statsvetenskap/Stockholm Resilience Centre) & FD Simon Matti (Statsvetenskap)
Svensk rovdjurspolitik är omstridd och har länge brottats med påtagliga legitimitetsbrister. Med bakgrund av detta implementeras en ny förvaltningsstruktur där inflytande delegeras till regionala samförvaltningsorgan – viltförvaltningsdelegationer – bestående av representanter från politik och organiserade särintressen. Forskningsprojektet följer denna institutionella förändring från starten år 2010 i syfte att undersöka om den nya samförvaltningen verkligen ökar förutsättningarna för en legitim rovdjurspolitik. Inom forskningsprojektet studeras koalitioner och förutsättningar för gränsöverskridande lärandeprocesser. Vilka koalitioner finns inom viltförvaltningsdelegationerna? På vilka grunder hålls de samman? Vilka är förutsättningarna för ömsesidig förståelse (lärande) respektive legitimitet? Frågorna besvaras genom ingående studier av tre viltförvaltningsdelegationer, valda med avsikt att belysa olika problembilder.
Institutioner för en legitim rovdjursförvaltning (fortsättningsprojekt)
Tidsperiod: 2011-2013
Finansieras av: Naturvårdsverket/Viltvårdsfonden
Medverkande: FD Simon Matti (Statsvetenskap), Docent Carina Lundmark (Statsvetenskap) & FD Annica Sandström (Statsvetenskap/Stockholm Resilience Centre)
Svensk rovdjurspolitik är omstridd. Förvaltningssystemet har länge brottats med påtagliga legitimitetsbrister. Med anledning av detta har det införts en ny förvaltningsstruktur där bland annat rovdjursfrågor beslutas på länsnivå. Viltförvaltningsdelegationerna består av representanter från politik och organiserade särintressen. Forskningsprojektet avser studera denna förändring över tid, i syfte att undersöka om dessa samförvaltningsorgan verkligen ökar förutsättningarna för en legitim rovdjurspolitik. Projektets frågeställningar rör dels processerna inom Viltförvaltningsdelegationerna hur de fungerar med samverkan och lärande, samt frågor om viltförvaltningens legitimitet. Vilka policykoalitioner är representerade i Viltförvaltningsdelegationerna och hur samverkar de med varandra? Leder samverkan till att lärandeprocesser över koalitionsgränserna uppstår? Vilka faktorer påverkar möjligheten att lyckas med samförvaltning av rovdjur i Sverige? I vilken utsträckning lyckas det nya förvaltningssystemet med ambitionen att nå ökad legitimitet för svensk rovdjurspolitik? Projektet föreslår en longitudinell studie, med en jämförande ansats, för att utreda dessa frågor.
Deliberation och värdering i miljöpolitiskt beslutsfattande: Tillämpning på naturresursförvaltning vid förekomsten av användarkonkurrens
Tidsperiod: 2009-2011
Finansieras av: Formas
Medverkande: FD Simon Matti (Statsvetenskap) & FD Kristina Ek (Nationalekonomi)
Syftet med projektet är att analysera deliberativa processer och miljövärdering i fallet med naturresursförvaltning under användarkonkurrens. Speciell uppmärksamhet ägnas åt fråga om deliberativa processer kan utgöra en potentiell lösning på olika intressekonflikter kring en resurs, och vilken mån de kan användas i kombination med ekonomiska miljövärderingsmetoder. Undersökningen utgår från två fallstudier, vindkraftsetablering i ett kustnära område samt förbättringar av vattenkvaliteten i ett avrinningsområde (älv). Genomförandet är uppdelat i två faser. I den första fasen studeras de politiska mål, institutioner och praxis som för närvarande styr användningen av de resurser som är aktuella för projektet. Detta sker i form av textanalys av offentliga dokument samt genom intervjuer med relevanta aktörer. Den andra, för projektet huvudsakliga, fasen, kombineras en enkätstudie med ett fältexperiment för att studera vilken roll deliberativa processer kan spela för att lösa eventuella intressekonflikter. Studien bygger på ny forskning där deliberativa och ekonomiska värderingsmetoder används i kombination, och den adresserar såväl intressegrupper som allmänheten. Med sitt fokus på lokala intressekonflikter ska projektet bidra med kunskap som är relevant för att implementera institutionella arrangemang som kan hantera dessa på ett effektivt och legitimt sätt.
