Antarktis tinar – svenskt kulturarv i fara
-
Från till
-
Vetenskapens hus eller digitalt
-
Svenska
Kan termopålar rädda en historisk forskningsstation från att spolas ut i havet? Det är vad geohydrologen från Luleå tekniska universitet, Jenny Lindblom, åkte till Antarktis för att ta reda på. Nu berättar hon om resan till en av världens mest otillgängliga platser och resultaten från sina försök att rädda forskningsstationen från Sveriges första Antarkisexpedition.
1901–1904 gick den första svenska Antarktisexpeditionen till Snow Hillön öster om Antarktiska halvön. Nu hotas forskningsstationen från expeditionen av klimatförändringarnas konsekvenser, där permafrosten tinar och smältvattenfloder bildas under sommarperioden.
Jenny Lindblom har undersökt förutsättningarna för att använda så kallade termopålar på Snow Hillön. Termopålar är rör fyllda med flytande koldioxid som körs ner i marken. När koldioxiden förångas tar den värme från marken och avger till den kallare luften så att marken kyls ner. Det gör att permafrosten återskapas och marken som byggnaden står på stabiliseras.
Samtidigt kommer Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet och ledare av den svenska forskargrupp som besökte Antarktis för sex år sedan (CHAQ 2020), att berätta om den aktuella forskningsstationens historia och kopplingarna mellan kulturarv och geopolitik i Antarktis.
Kontakt
Jenny Lindblom
- Universitetslektor
- 0920-493630
- jenny.lindblom@ltu.se
- Jenny Lindblom
Dag Avango
- Professor tillika ämnesföreträdare
- 0920-491573
- dag.avango@ltu.se
- Dag Avango
Publicerad:
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen