Hållbar mat i framtiden genom undervisning i skolor

I ett forskningsprojekt om hur barn kan lära sig mer om hållbar matproduktion får elever från Kalix vara med på bondgårdar och följa matens väg – från jorden till magen. Genom praktiskt arbete får eleverna en relation till hur mat produceras, en fråga av betydelse både för miljö och beredskap.

Elisabeth Öberg, bonde och projektledare vid Länsstyrelsen Norrbotten, tar försiktigt upp en liten grönkålsplanta och håller upp den framför eleverna från årskurs tre.

– Vad tror ni de här vita trådarna är?

– Spindelnät! säger en av eleverna.

– Rötter, säger en annan.

Och visst är det plantans rötter, som nu är redo att växa i grönsakslandet. Det är eleverna som ska hjälpa den dit, och till hösten kommer de vara med och skörda.

Verka för hållbar matproduktion i framtiden

Forskningsprojektet ”Food education for the future” ska ta reda på hur lärare och skolor kan medverka för att skapa en framtida hållbar livsmedelsproduktion i nordligaste Skandinavien. Med projektet vill samarbetsparterna adressera problemen med klimatförändringar och låg självförsörjningsgrad av livsmedel. Projektet fokuserar på de som ska producera och äta maten i framtiden – barnen.

– Bara 20 procent av den mat vi äter produceras i Norrbotten. Det är ett jätteproblem, vi behöver kunna ha en egen matförsörjning. Ur ett hållbarhetsperspektiv exporterar vi miljöproblem, och ur ett beredskapsperspektiv är vi helt beroende av import av mat, säger Gunnar Jonsson, projektledare och biträdande professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Ger barn en relation till maten och platsen

Sju skolklasser från olika skolor i Kalix kommun, i årskurs tre eller sex, har hittills genom projektet fått möjlighet att vara med från jord till bord på flera olika gårdar. De har satt kålplantor och potatis, jobbat med bin, höns, kycklingar, får och vallhundar. Det kommer också finnas möjlighet att åka ut med en fiskebåt, lära sig rensa fisk och besöka en mjölkgård. Alla elever är inte med på allt, men målet är att alla ska kommit i kontakt med någon del av lokal matproduktion.

– Det finns kunskaper som är omöjliga att lära sig i ett klassrum, som hur det känns att sätta potatis i jorden. Det är poängen med att komma ut till en lantbrukare. Barnen får inte bara en relation till plantan, utan en relation till platsen och till bonden. Det blir något att vara stolt över, man känner sin bygd och vet att det går att odla mat här, säger Gunnar Jonsson.

Samarbete med skolorna

På gården i Börjelsbyn utanför Kalix märks ett stort engagemang när årskurs tre från Djuptjärnsskolan är på plats. Det är många händer i luften som anmäler sig frivilliga att börja plantera.

– Det är bra för barnen att se var maten kommer från och få vara med på en gård. Det är många som inte kommer i kontakt med det hemma. Kanske väcks ett intresse när de får uppleva det naturen ger, säger Therese Forsberg, mentor för klassen.

– Vi har haft ett jättebra samarbete med skolorna. Lärare har berättat hur de arbetar vidare med besöken på gårdar i andra ämnen. Till exempel skriva berättelser i svenskan, eller undersöka bygdens historia. Jag tror att många är intresserade av en fortsättning efter projektet. Ett av våra möjliga utfall är att hitta modeller för finansiering av resorna, säger Gunnar Jonsson.

• Läs mer om projektet Food education for the future.