
Foto: Daniel Gual
20 juni 2024
Ny studie: Därför flyr personalen vården
Gott ledarskap, tid att konsultera kollegor, balans mellan krav och kontroll, socialt stöd och en kontinuitet i organisationen är faktorer som påverkar viljan bland personal att stanna kvar inom vården. Det visar en forskningsgenomgång gjord av forskare inom arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
En nyligen publicerad rapport från Nationella vårdkompetensrådet, ett rådgivande organ som ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning, visar att under 2021 var drygt 13 000 utbildade sjuksköterskor inte sysselsatta i sin yrkesroll. Enligt rapporten motsvarar det en samhällskostnad på 5,5 miljarder kronor. En viktig orsak till att så många sjuksköterskor lämnar vården är brister i arbetsmiljön, enligt Nationella vårdkompetensrådet.
– Vår forskningsgenomgång ger ett starkt stöd för Nationella vårdkompetensrådets slutsats att det är bristande arbetsförhållanden som ligger bakom flykten från vården, säger Fredrik Sjögren, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Länderna i Norden är lika
– Sjukvårdssystem och utbildningssystem är relativt likartade i Norden. Vi menar därför att man i stor utsträckning kan dra generella slutsatser av studien som är giltiga för samtliga nordiska länder, säger Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
De två forskarna har analyserat sammanlagt 73 forskningsartiklar publicerade mellan 2010 och 2020 som behandlar frågor om att lyckas behålla arbetskraft inom hälso- och sjukvårdssektorn i Norden. Forskarnas litteraturgenomgång visar att de allra flesta forskningsstudierna som hittills gjorts om vad som påverkar att människor lämnar eller stannar kvar inom vården, är gjorda på sjuksköterskor och läkare, även om andra grupper finns med. Alla dessa grupper ligger till grund för Luleå forskarnas litteraturgenomgång.
Litteraturgenomgången visade att faktorer som har en positiv effekt på möjligheten att behålla personal inom vården är balans mellan krav på hur arbetet utförs och kontroll över de egna arbetsuppgifterna, stort socialt stöd, gott ledarskap, möjligheter till professionell utveckling, organisatorisk kontinuitet och frånvaro av tung fysisk ansträngning.
De senaste decennierna har sjukvården genomgått flera organisatoriska förändringar. Litteraturgenomgången kan inte ge svar på om det är organisationsförändringarna i sig som gör att många har lämnat vårdyrket eller om det beror på typen av organisationsförändringar.
Konflikten handlar om arbetstid
Forskarna har inte hittat att lönenivåer är en orsak till att sjuksköterskor inte vill arbeta kvar inom vården.
– Den pågående vårdkonflikten handlar inte om lön utan om arbetstid, säger Fredrik Sjögren.
Forskarna menar att slutsatserna inte är särskilt förvånande, men det visar vilka nyckelområden som arbetsgivare och andra beslutsfattare inom hälso- och sjukvård behöver fokusera på för att behålla personalen. Det är rimligt att anta att organisationsförändringar som till exempel ökar glappet mellan krav och kontroll påverkar viljan att stanna kvar negativt. Resultatet pekar också på riskerna med att genomföra organisationsförändringar utan att det finns forskningsunderlag för vilka effekter de kan få.
– Det behövs fler kvalitativa studier och studier av andra yrkesgrupper inom vården för att få en tydligare bild. Vidare behövs det mer forskning som kan visa vad som krävs för att de positiva faktorer som vi har identifierat ska komma till stånd, säger Karolina Parding.
- Forskningsresultaten är publicerad i: Nordic Journal of Working life studies
Länk till annan webbplats.
Kontakt
Karolina Parding
- Professor, Excellent lärare
- 0920-493029
- karolina.parding@ltu.se
- Karolina Parding
Fredrik Sjögren
- Universitetslektor
- 0920-492429
- fredrik.sjogren@ltu.se
- Fredrik Sjögren