24 september 2024
En mix av styrmedel krävs för grön omställning av järn- och stålindustrin
Ingen enskild aktör kan på egen hand driva omställningen till fossilfritt stål, eftersom hela värdekedjan från malm eller skrot till stål bitvis måste omformeras. I projektet “Framväxten av nya fossilfria värdekedjor från malm till fordon – styrmedel som möjliggör omställningen” har olika aktörer i och runtomkring värdekedjan djupintervjuats om hinder och behov för att möjliggöra den gröna omställningen av järn- och stålindustrin i Sverige.
– Den gröna omställningen ställer krav på både nya och befintliga industrier, samt på kringliggande energibolag, elnätsbolag, kommuner, myndigheter och andra aktörer. De ser alla olika utmaningar och därmed olika behöv av stöd för att ställa om. Om omställningen ska lyckas behövs därför en palett av olika politiska styrmedel, en långsiktighet och en uthållighet, säger Anna Krook-Riekkola, biträdande professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet och projektledare för projektet som gjorts i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola.
Goda förutsättningar för teknikskiften
Studien som forskarna gjort visar att det finns goda förutsättningar att realisera teknikskiften i den svenska järn- och stålproduktionen, något som har stor betydelse för att minska den globala klimatpåverkan eftersom järn- och stålproduktionen på global nivå står för sju procent av koldioxidutsläppen. I och med EU:s klimatpaket, Fit for 55, pekar den europeiska klimatpolitiken ut en klar riktning – EU:s nettoutsläpp av växthusgaser ska minska med 55 procent jämfört med år 1990 redan till år 2030. Den högre ambitionsnivån inom EU:s utsläppshandelssystem, EU Emissions Trading System (EU ETS) förväntas leda till att priset på utsläppsrätter ökar betydligt över tid vilket skapar starka incitament för utveckling av grönt stål och fossilfri el. För att europeiskt stål inte ska tappa konkurrenskraft gentemot stålproduktion i länder som inte har motsvarande koldioxidpriser har EU infört en gränsjusteringsmekanism, Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM. Flera av aktörerna som har intervjuats i rapporten betonar vikten av att Fit for 55 implementeras enligt plan och inte luckras upp eller försvagas i kommande översyner.
Styrmedel måste vässas
Ett flertal styrmedel finns redan på plats men behöver vässas och/eller kompletteras för att styra mer ändamålsenligt. Detta handlar bland annat om mer förutsägbara tillståndsprocesser, krav vid upphandling och nationell riskdelning kopplat till kommunala investeringar i bostäder och samhällsservice. Upphandlingskrav lyfts fram som viktiga för att säkra en framtida marknad för det fossilfria stålet. I nuläget saknas dock tydlighet och enhetlighet i hur man kvantifierar klimatpåverkan av stål. Här krävs samordningsinsatser nationellt och internationell för att säkerställa enhetlighet i definitioner och systemgränser.
– Utdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser lyfts fram som ett av de främsta hindren för den gröna omställningen. Miljöprövningens problem ligger inte i brist på helhetssyn, utan i behovet av en mer förutsägbar och långsiktig tillämpning av lagstiftningen. Det handlar bland annat om att se till att myndigheterna har tillräcklig kompetens och tillräckligt med resurser, samt att samverkan och dialog mellan olika myndigheter och med industrin främjas, säger Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
– Vi ger även exempel på områden där nya former av politisk styrning och styrmedel behöver komma på plats. Det kan till exempel handla om behov av lokal värdedelning i samband med etableringen av ny elproduktion och nationell riskdelning kopplade till kommunala investeringar i bostäder och samhällsservice, berättar Anna Krook-Riekkola, Luleå tekniska universitet.
Forskningsprojektet är finansierat av Vinnova,
Forskare bakom rapporten: Johan Rootzén, Patrik Söderholm, Lars Zetterberg,
Anna Krook-Riekkola, Kersti Karltorp och Filip Johnsson.
Rapporten lanseras vid ett webbinarium tisdagen den 8 oktober kl. 10-12. https://www.ivl.se/evenemang/framvaxten-av-nya-fossilfria-vardekedjor-fran-malm-till-fordon.html Länk till annan webbplats.
Rapporten visar på viktiga områden för omställningen
Ambitiös klimatpolitik: Det är viktigt att klimatpaketet Fit for 55 och de ambitionshöjningar som förhandlats fram inom EU ETS implementeras fullt ut och inte luckras upp i kommande översyner.
Effektivare tillståndsprocesser: Miljöprövningens problem ligger inte i brist på helhetssyn, utan i behovet av en mer förutsägbar, kunskapsbaserad, tillitsbaserad och långsiktig tillämpning av lagstiftningen.
Standarder, samordning och marknadsskapande: Upphandlingskrav lyfts fram som viktiga för att säkra en framtida marknad för fossilfritt stål. För att möjliggöra det behövs en tydlighet och enhetlighet i hur man kvantifierar klimatpåverkan av stål.
Styrmedel för transformativ förändring: Det finns ett behov av strategisk planering av el- och transportsystemen som svarar upp mot industrins omställningstakt.
Direktionalitet: Klimatomställningen är en komplex process som för med sig svåra avväganden och målkonflikter. Industrin och myndigheter behöver ha en gemensam målbild och samförstånd om riktning och takt. Det existerande klimatpolitiska ramverket utgör en god grund för att tydliggöra långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle.
Strukturomvandlingspolitik: För att möjliggöra en rättvis och hållbar omställning krävs att hänsyn tas till de socioekonomiska och fördelningspolitiska utmaningar som utfasningen av den fossila ekonomin medför. Ett exempel är behovet av lokal värdedelning i samband med etableringen av ny elproduktion och stöd till kommunernas samhällsbyggnad.
Kontakt
Anna Krook-Riekkola
- Biträdande professor
- 0920-492552
- anna.krook-riekkola@ltu.se
- Anna Krook-Riekkola