Erik Bergqvist
21 oktober 2024
Matematiskt självförtroende påverkar elevers engagemang
Ny forskning från Luleå tekniska universitet visar hur gymnasieelevers självuppfattning inom matematik påverkar deras motivation och engagemang i klassrummet. Erik Bergqvist, har i sin avhandling undersökt elevernas uppfattningar om sina matematiska förmågor och hur dessa påverkar deras engagemang i ämnet.
Forskningen fokuserar på begreppet "matematiskt självförtroende" som handlar om hur eleverna bedömer sin egen förmåga att lyckas i matematik. Studien gör en viktig distinktion mellan allmänt självförtroende och framtidsorienterat självförtroende. Allmänt självförtroende innebär att känna sig generellt duktig på matematik, medan framtidsorienterat självförtroende handlar om att tro på sin förmåga att förstå och bemästra det kommande kursinnehållet.
Resultaten visar att framtidsorienterat självförtroende har stor betydelse för elevernas engagemang. De som tror att de kommer att förstå kommande matematiska koncept är mer benägna att delta aktivt i undervisningen och anta utmaningar, vilket stärker deras lärande.
– Elever som har ett starkt framtidsorienterat självförtroende inom matematik är mer benägna att ställa frågor, delta aktivt i klassrummet och fortsätta arbeta även när de stöter på svåra problem, säger Erik Bergqvist.
Betydelsen av undervisningsmetoder
I avhandlingen betonar Bergqvist även vikten av stödjande och lyhörd undervisning och autonomifrämjande lärandemiljöer. Studien visar att elevernas rädsla över att säga fel skiljer sig mellan kvinnliga och manliga elevers svar, och att denna rädsla i sin tur minskar deras engagemang i att ställa frågor i klassrummet som för sitt eget och andra elevers lärandet framåt. Matematikundervisning som är autonomifrämjande är en lyhörd lärandemiljö där ”fel svar” ses som en naturlig del i lärandeprocessen, vilket stärker elevernas matematiska självförtroende och ökar deras motivation.
– Lärarens förmåga att skapa en miljö där elever känner sig trygga att utforska och göra fel är avgörande för deras långsiktiga engagemang och framgång i matematik, säger Erik Bergqvist.
Metodologiska utmaningar
Avhandlingen identifierar utmaningar kring hur man bäst mäter olika former av matematikrelaterade självuppfattningar, då dessa begrepp ofta överlappar. Den föreslår förbättrade metoder genom att bland annat tydligare beakta undervisningskontexten i analyser av dessa faktorer och därigenom öka förståelsen för hur elevers självuppfattningar påverkar deras engagemang i klassrummet.
Forskningsresultaten förväntas bidra till att skapa en djupare förståelse för hur matematikundervisningen kan utformas för att stärka elevers självförtroende, förbättra deras prestationer och främja ett långsiktigt intresse för ämnet.
