Hållbart digitalt arbetsliv vid kognitiva utmaningar

Personer som upplever kognitiva svårigheter, till exempel efter stroke, multipel skleros (MS), Parkinsons sjukdom eller post-COVID-19-syndrom, möter ofta särskilda utmaningar i det digitala arbetslivet och i andra aktiviteter i vardagen. Ny forskning vid Luleå tekniska universitet, av Monika Lindberg, universitetsadjunkt och filosofie doktor i arbetsterapi, belyser utmaningarna med att få ett hållbart digitalt arbetsliv men också en hållbar vardag.

Digital teknik har förändrat samhället och arbetslivet och många av oss utför dagligen vårt arbete med hjälp av datorer, smartphones och andra digitala verktyg. För personer som upplever kognitiva svårigheter som till exempel problem med minnet, nedsatt koncentration eller svårigheter att hantera stress kan detta vara särskilt utmanande.

– Digitalt arbete kan vara väldigt krävande för personer med kognitiva svårigheter. För att deras arbete ska vara hållbart är det viktigt att inte bara fokusera på arbetsuppgifterna, utan också se till hela deras livssituation. Detta då resultatet av studierna visar att många personer med kognitiva svårigheter prioriterar arbete på bekostnad av andra aktiviteter i vardagen förklarar Monika Lindberg.

Nya strategier för stöd

I sin avhandling har Monika Lindberg studerat hur personer med kognitiva svårigheter hanterar digitalt arbete och hur de använder egna strategier för att klara av sitt digitala arbete och sin vardag. Studien visar att dessa personer ofta behöver utveckla egna metoder och strategier för att hantera de ökade kognitiva kraven, men att stödet från arbetsgivare och närstående spelar en avgörande roll för att de ska kunna arbeta långsiktigt utan att riskera sin hälsa. Genom att ha en bra dialog och förståelse för de utmaningar som finns kan arbetsgivare underlätta ett hållbart arbetsliv.

– Eftersom kognitiva svårigheter oftast är osynliga för andra människor så är det viktigt att ha en öppen dialog och att arbetsgivare och anställda samarbetar för att hitta lösningar som fungerar i vardagen. Det handlar inte bara om arbetsuppgifterna i sig, utan om att skapa förutsättningar för ett arbete som fungerar i vardagen. Det kan till exempel handla om att anpassa arbetsmiljön eller arbetsuppgifterna, eller att tillåta mer flexibla arbetstider, säger Monika Lindberg.

Avhandlingen visar att personer med kognitiva svårigheter ofta använder egna strategier för att hantera sitt arbete, men att stöd från både arbetsgivare och närstående är avgörande. Avhandlingen visar också på behovet av ökad kunskap bland arbetsgivarrepresentanter för att bättre kunna stötta anställda med kognitiva svårigheter.

Arbetsgivares utmaningar

Avhandlingen visar att även arbetsgivare möter stora utmaningar i att stödja anställda med kognitiva svårigheter. Genom fokusgruppsdiskussioner med arbetsgivarrepresentanter har det identifierats att många arbetsgivare saknar tillräcklig kunskap om hur de bäst kan stötta sina anställda. Många beskriver det som svårt att bedöma de kognitiva krav som digitalt arbete innebär, särskilt när dessa varierar från dag till dag beroende på individens hälsotillstånd.

– Arbetsgivare spelar en central roll i att skapa en hållbar arbetsmiljö för personer med kognitiva svårigheter. Men många upplever att de saknar den expertis och det stöd som krävs för att hantera dessa utmaningar, säger Monika Lindberg.

Resultatet av avhandlingen visar också på vikten av att utveckla den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för att möta behoven som personerna med kognitiva svårigheter har. Det finns också ett behov av att utveckla förebyggande och personcentrerade arbetsterapeutiska interventioner för att stödja dessa personer och för att skapa ett mer hållbart digitalt arbets- och vardagsliv.

• Läs hela avhandlingen här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Läs mer om ämnet arbetsterapi här