13 december 2024
Offentlig upphandling för samhällsmål i byggsektorn
Hur kan offentlig upphandling användas för att möta samhällsutmaningar som klimatförändringar och samtidigt främja innovation i bygg- och anläggningssektorn? I sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet utforskar Emilia Nilsson Vestola just detta, med fokus på Trafikverkets arbete med drift och underhåll av vägar.
– Offentlig upphandling kan vara mycket mer än ett verktyg för att köpa varor och tjänster. Istället för att bara välja det billigaste alternativet kan man ställa krav som gör att leverantörer bidrar till viktiga samhällsmål, som att främja innovation i syfte att minska klimatförändringar, säger Emilia Nilsson Vestola.
Avhandlingen bygger på två fallstudier av totalt åtta stycken av Trafikverkets drift- och underhållsprojekt, där samverkan mellan offentliga och privata aktörer har varit i fokus. Målet har varit att undersöka hur upphandlingsstrategier utformas, tolkas och tillämpas i praktiken.
Innovation i upphandling av löpande arbete
En insikt är att drift- och underhållsprojekt skiljer sig från traditionella byggprojekt genom sitt fokus på löpande arbete, snarare än linjära processer med en tydlig start och slutpunkt. För att lyckas krävs flexibla och situationsanpassade strategier som balanserar långsiktiga samhällsmål med de omedelbara behoven i varje projekt.
– Det handlar om att skapa utrymme för innovation, både genom formella upphandlingsstrategier och genom att främja informella samarbeten mellan projektens olika aktörer, säger Emilia Nilsson Vestola.
Forskningen visar att offentliga aktörer som Trafikverket, genom att tillämpa strategier för samverkan, kan möjliggöra både gradvisa förbättringar och kreativa lösningar på oväntade problem. Genom att nyttja och bygga på dessa inkrementella och reaktiva innovationer i sina upphandlingar, kan offentliga beställare använda upphandling som ett verktyg för att möta dagens komplexa samhällsutmaningar.
Balansen mellan strategi och verklighet
En annan slutsats är att det ofta uppstår spänningar mellan strategier som formuleras på organisatorisk nivå och hur dessa strategier faktiskt tillämpas i enskilda projekt. Genom att fokusera på att hitta balans mellan formella och informella samarbetspraktiker kan dessa spänningar hanteras.
– Det är avgörande att se upphandling som en dynamisk och anpassningsbar process, snarare än en statisk plan. Offentliga beställare kan utforma kontrakt som möjliggör justeringar under projektets gång utan att bryta mot LOU, till exempel genom att inkludera klausuler för ändringar baserat på projektets utveckling eller lokala förhållanden, säger Emilia Nilsson Vestola.
En av avhandlingens viktigaste insikter är att se möjligheterna till, och nyttan av, lokala projektanpassningar av formella strategier. Forskningen visar att det är genom en kombination av flexibilitet och strategisk målinriktning som offentlig upphandling kan bli en kraftfull motor för innovation och samhällsförbättring. Offentliga aktörer har därmed en unik möjlighet att driva utveckling som inte bara möter dagens behov utan också bidrar till en hållbar framtid.
