Nedlagda gruvor kan bli energilager för fossilfri industri

I takt med att industrin ställer om till fossilfri produktion ökar behovet av effektiv energilagring. Ett nytt forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet ska undersöka möjligheterna att använda nedlagda gruvor för storskalig underjordisk vätgaslagring (UHS).

Projektet, som går under namnet SUV, genomförs i samarbete med LKAB och Vattenfall och syftar till att bidra till den gröna omställningen och uppnåendet av koldioxidneutralitet inom stålindustrin i Norrbotten. Projektet finansieras av Tillväxtverket genom Fonden för en rättvis omställning.

– Att utveckla säker och effektiv underjordisk vätgaslagring är avgörande för industrins omställning till fossilfri produktion. Genom att använda tidigare gruvområden kan vi både minska miljöpåverkan och skapa en hållbar energiinfrastruktur. SUV-projektet är ett viktigt steg mot att realisera denna vision, säger Ping Zhang, professor i gruv- och berganläggningsteknik vid Luleå tekniska universitet.

I Sverige finns ett stort antal nedlagda gruvor, många av dem belägna i områden som tidigare var centrala för landets gruvindustri. Dessa nedlagda gruvor kan nu spela en viktig roll i omställningen till en fossilfri framtid genom att de kan användas som potentiella platser för vätgaslagring.

Europeiska unionen har som mål att fasa ut fossila bränslen till 2050, vilket innebär att gruv-, energi- och stålindustrin måste utveckla nya teknologier för att möta framtidens behov. En viktig del i denna omställning är lagring av vätgas, som kan användas för att producera fossilfritt stål. SUV-projektet fokuserar på att utveckla tekniska riktlinjer för användningen av fodrade bergrum (LRC: Lined Rock Cavern) för säker och effektiv vätgaslagring i tidigare gruvområden.

Tekniska, ekonomiska och juridiska utmaningar

Projektet innebär en omfattande utredning av tekniska, ekonomiska, juridiska och regulatoriska aspekter kopplade till underjordisk vätgaslagring. En av de stora utmaningarna är att anpassa LRC-tekniken, som idag används för naturgaslagring, till vätgasens specifika egenskaper. Bland annat måste man hantera problem som väteförsprödning av stål, cyklisk belastning och temperaturförändringar.

– För att lyckas med storskalig vätgaslagring krävs en kombination av expertis inom bergmekanik, materialvetenskap och energisystem. Vi måste förstå hur vätgasen påverkar berggrunden och de material som används i lagringskonstruktionen, säger Ping Zhang.

Utöver de tekniska aspekterna finns det ekonomiska och juridiska hinder att övervinna. Skalbarhet och lönsamhet för lagringsmetoden måste utvärderas, liksom hur regelverk och tillstånd för underjordisk lagring kan anpassas för att möjliggöra en storskalig implementering.

Främjar forskning och industrins konkurrenskraft

SUV-projektet förväntas ge viktiga forskningsresultat som kan stärka svensk industri i omställningen till klimatneutralitet. Resultaten ska stödja utvecklingen av vätgasbaserade energisystem och skapa nya affärsmöjligheter för gruv-, energi- och stålindustrin.

Forskningen ska även bidra till utbildning och kompetensutveckling vid Luleå tekniska universitet genom att ta fram ny kunskap om energilagring, bergteknik och juridiska aspekter av resurshantering i tidigare gruvområden.

– Genom att återanvända tidigare gruvområden kan vi skapa en hållbar energiinfrastruktur samtidigt som vi stärker Sveriges position inom vätgasteknologi. Detta är en satsning som kan ge långsiktiga fördelar för både industrin och samhället i stort, säger Ping Zhang.