
Regissören Julia Marko-Nord i samtal med Teaterhögskolans studenter.
31 mars 2025
Maktkamp, frihetstörst och syskonkärlek i Teaterhögskolans examensuppsättning
Teaterhögskolans sistaårsstudenter sätter upp ”Bernardas hus” som examensföreställning – en pjäs om kontroll, instängdhet, syskonkärlek och rivalitet, i regi av Julia Marko-Nord .
Benardas hus handlar om en matriark som styr sin familj med järnhand. Familjen består av fem döttrar och två anställda. Modern håller sina döttrar instängda och begränsar deras liv, inte minst deras kärleksliv.
– Originalpjäsen utspelar sig på landsbygden i Spanien i början av 1900-talet, men vi ville anpassa den så att den känns närmare vårt här och nu, berättar dramaturgen Tora von Platen som har bearbetat Federico García Lorcas pjäs tillsammans med Julia Marko-Nord.
I arbetet har de inspirerats av olika miljöer där unga människor hålls fysiskt och/eller mentalt instängda idag, så som SiS-hem, religiösa sekter och kontrollerande kärleks- eller familje-relationer. Men bearbetningen är inte en explicit skildring av just någon av dessa, utan det står studenterna och den framtida publiken fritt att associera och relatera till det som händer i pjäsen.
Instängda, unga människor
– Vi ville undersöka vad som händer med unga människor som vill vara ute i livet men som i stället blir instängda och förtryckta. Vart kanaliseras den hopplösheten? Och vad är det som håller dem ifrån att bara gå ut genom dörren och lämna den kontrollerande miljön?, säger Tora von Platen.
Skådespelarna kommer att vara instängda, bokstavligen. Hela scenrummet har fyllts av en låda vars enda öppna sida vetter ut mot publiken. Eftersom backstage är blockerat kommer samtliga skådespelare vara på scenen under hela föreställningen vilket innebär stora krav på att vara närvarande och att inte gå ur karaktär.
Pjäsens verklighet handlar om dominans, hierarkier och kontroll. Men som regissör vill Julia Marko-Nord riva ner hierarkierna. Hon är skådespelare i grunden och har närmat sig regisserande utifrån det perspektivet. Visst har hon som skådespelare lärt sig mycket från ”Mästarna” och ”Genierna”, självpåtagna epitet som kanske var vanligare förr än nu, men det är inte så hon själv vill jobba.
– Teatern är en kollektiv konstform och det är därför jag älskar den. Ensamma konstformer, som fotografering eller skrivande, där man kontrollerar allting själv passar inte mig. Jag växte upp i kollektiv och jag blev regissör för att jag ville skapa ett kollektivt rum där skådespelarnas kunskaper och erfarenheter tas till vara; det här är något vi gör tillsammans.
Hon understryker att det kan vara bekvämt att bli ledsagad. Hennes icke-hierarkiska förhållningssätt är långt ifrån kravlöst; skådespelarna måste aktivt delta i utvecklingsprocessen om det ska bli bra.
– Det är roligt att jobba med studenter som är i början av sin karriär och fortfarande hungriga. När de satsar allt vad de har blir jag berörd.
En pjäs om längtan bort och gemenskap
Två av skådespelarna är Ludvig Stynsberg och Lilly Sundberg.
– Det känns att Julia är här som regissör, inte pedagog. Vi är kollegor som ska sikta åt samma håll. Med sitt sätt uttrycker hon: ”Jag ser att du kan lite mer. Kom så vågar vi tillsammans.” Hon skapar ett tryggt rum där det är högt i tak och där man vågar falla hårt, säger Lilly Sundberg.
Pjäsen handlar om mer än en auktoritär miljö. Det går att relatera delar av den till hur det är att vara student på Teaterhögskolan tycker Lilly Sundberg.
– Pjäsen handlar också om gruppdynamik. Under de här åren har vi jobbat mycket i grupp. Vi är en sorts grupp när vi är alla åtta och en helt annan när en av oss är borta. Gruppdynamiken förändras hela tiden.
För Ludvig Stynsberg handlar pjäsen mycket om längtan bort men också om att det som håller karaktärerna kvar i scenrummets låda inte bara är underkastelse och dominans.
– Det är också kärlek och gemenskap som håller dem kvar därinne. Och trygghet. Varför går de inte ut? Därför att världen därutanför präglas av ovisshet.
Bernardas hus har premiär den 9 maj på scen 2 på Norrbottensteatern. Teaterhögskolan kommer att turnera med pjäsen 29 maj – 1 juni, på Stockholms konstnärliga högskola.