Elisabeth Wetterlund, biträdande föreståndare för Bio4Energy och professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
2 juni 2025
Rester blir resurser med hjälp av grön teknik
Efter 15 år av gemensamt forskningsarbete har Bio4Energy lagt grunden för nya lösningar inom grön kemi och bioenergi. Vid ett nyligen avslutat forskarmöte i Luleå summerades framstegen, där Luleå tekniska universitet står bakom flera viktiga bidrag.
Hur kan vi ta tillvara på skogsrester och industriavfall i omställningen till ett fossilfritt samhälle? Det är en av de centrala frågorna som Bio4Energy har arbetat med sedan starten 2010. Satsningen fokuserar på att utveckla tekniker för att förädla biologiska restströmmar till bränslen, kemikalier och material – med målet att ersätta fossila råvaror och stärka bioekonomin.
– Samhället måste ställa om till fossilfrihet och det kräver nya hållbara alternativ. Bio4Energy har varit viktigt för att ta vara på resurser som annars går till spillo, säger Elisabeth Wetterlund, biträdande föreståndare för Bio4Energy och professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Forskare vid universitetet har under åren haft en nyckelroll i flera tekniska genombrott. En naturlig hydrogel som kan användas i sårbehandling har tagits fram med en metod som minskar både energiåtgång och avfall. Forskning på fossilfritt biokol har tagit viktiga steg för att ersätta fossila råvaror i stålindustrin, och genom utvecklingen av zeolitmembran har universitetet bidragit till effektivare rening av biogas.
I pilotanläggningen LTU Green Fuels i Piteå har vissa tekniker och koncept testats i praktiken. Här pågår också forskning om hur vätgas kan produceras och användas på ett hållbart sätt.
– Luleå tekniska universitet har också haft en viktig roll i att ge Bio4Energy ett helhetsperspektiv. Våra systemanalyser av tekniker och värdekedjor ur både miljömässiga, ekonomiska och politiska perspektiv har hjälpt till att sätta forskningen i sitt sammanhang och göra den mer relevant för samhället, säger Elisabeth Wetterlund.
Ett annat viktigt bidrag är att satsningen byggt upp starka forskningsmiljöer. Närmare 150 doktorander och 180 postdocs har utbildats inom ramen för programmet och arbetar idag inom industri, akademi och offentlig sektor.
Forskarträffen i Luleå blev ett tillfälle att både summera vad som gjorts och blicka framåt.
– Vi kunde lyfta fram flera framgångar men också diskutera vad som väntar härnäst. Jag tror att bioekonomin kommer att spela en fortsatt nyckelroll i omställningen, särskilt i kombination med elektrifiering och vätgas, säger Elisabeth Wetterlund.
