Så blir undervisning till i förskolan – ny forskning lyfter samskapande och om(för)handlande

Den svenska förskolan är en av samhällets viktigaste utbildningsinstitutioner. Men vad betyder egentligen ”undervisning” i en verksamhet där lek, omsorg och utveckling är tätt sammanflätade? Med sin avhandling Samskapande rörelser och om(för)handlanden: undervisningens tillblivelser i förskolans praktiker vill Moa Frid nybliven doktor i pedagogik bidra till att samtalet om undervisning i förskolan fortsätter – inte utifrån färdiga modeller, utan genom återkommande möten mellan människor, material och idéer.

Vad är undervisning och hur blir den till i praktiken?

Undervisningsbegreppet har sedan det infördes i Läroplan för förskolan (Lpfö 18) väckt både nyfikenhet och oro hos landets pedagoger. Moa Frid beskriver hur många förskollärare och barnskötare känner en ambivalens inför termen – den väcker tankar på klassrum, katedrar och styrd skolundervisning som står i kontrast till förskolans tradition av lek och samskapande. Men snarare än att ge ett enkelt svar på vad undervisning är, visar Moa Frid att det handlar om hur undervisning blir till i samspel mellan olika aktörer så som barn, pedagoger, miljöer, dokumentationer och material.

I nära samarbete med tre förskolor har Moa Frid under närmare tre år arbetat enligt principerna för aktionsforskning. Det innebär att utveckling och forskning sker samtidigt i praktiken, med praktiken. Hon betonar vikten av att forskning inte sker ovanför eller utanför verksamheten, utan tillsammans med dem som är dess experter: pedagogerna själva

I en tid då förskolan pressas från flera håll inte minst av politiska krav på mätbarhet, likvärdighet och framtidsberedskap lyfter Moa Frids forskning behovet av att värna komplexiteten. Hon menar att det finns en pågående avsmalning av vad undervisning i förskolan får vara, där ett fokus på ämneskunskaper riskerar att tränga undan lek, relationer och kreativitet.

Varför det spelar roll

Att förstå och utveckla undervisningen i förskolan är inte bara en angelägenhet för pedagoger det är en demokratifråga. Nästan 9 av 10 barn i Sverige går i förskola. Vad de möter där påverkar deras möjligheter till lärande, välbefinnande och livschanser. Forskning visar att en förskola av god kvalitet minskar ojämlikhet, gynnar barns psykiska och fysiska hälsa, och stärker samhället i stort.

Samtidigt riskerar en alltför snäv syn på vad undervisning är att underminera detta uppdrag. Moa Frid vill därför se ett fortsatt samtal – där mångfald, lekfullhet och barnens perspektiv får ta plats.

Moa Frids avhandling manar till eftertanke snarare än snabba svar. Den visar på behovet av att stanna kvar i förskolans komplexitet, där olika traditioner och idéer möts.

– Jag hoppas att forskningen kan bidra till att pedagoger vågar ta plats som experter på sina egna praktiker. De är inte bara mottagare av policy – de är med och gör förskola hela tiden, hur undervisning görs är en del av det, säger hon.

• Läs avhandlingen här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.