Examensarbete visar vägen till hälsofrämjande livsmiljöer - Karin vill bygga samhällen där människor mår bra

Hur skapar man miljöer där människor trivs, rör på sig och känner gemenskap, mitt i en intensiv samhällsomvandling? Det var frågan som fick Karin Blom att fördjupa sig i hälsofrämjande stadsplanering i sitt examensarbete vid Luleå tekniska universitet.

– I den snabba takt som det byggs i norra Sverige just nu hamnar ofta människors välmående i skymundan, säger Karin Blom, nyexaminerad civilingenjör i arkitektur. Jag ville lyfta det perspektivet, för det är minst lika viktigt som att bygga bostäder.

Inspirerad av Blue Zones

Karin inspirerades av så kallade Blue Zones, platser i världen där människor lever längre och friskare liv. Gemensamt för dessa områden är bland annat att vardagsrörelse, social samvaro och lättillgänglig service är en naturlig del av livet.

– Det fanns ett intresse från Arctic Design Center, som är en del av Region Norrbotten, för att titta på hur man skulle kunna väva in Blue Zones-tänket i samhällsplaneringen här i norr. Det blev grunden för mitt arbete, berättar hon.

Med det som utgångspunkt började hon undersöka hur svenska kommuner egentligen arbetar med frågan om hälsa i den fysiska planeringen, och insåg snabbt att det saknades verktyg.

Ett konkret stöd till kommunerna

Karin valde att ta fram ett praktiskt ramverk som kommuner kan använda som inspiration när de planerar nya bostadsområden. Tanken är att det ska fungera som ett stöd, oavsett om man är i ett tidigt skede av en detaljplan eller står inför att utveckla en redan befintlig miljö.

– Jag kom fram till att det saknas ett strukturerat arbetssätt i många kommuner när det gäller hälsofrämjande livsmiljöer. Det är ofta svårt att veta var man ska börja, och då blir det lätt att frågan helt enkelt inte prioriteras, säger hon.

Enligt Karin hänger det mycket ihop med tid och resurser. När bostadsbristen är akut byggs det ofta i ett högt tempo, vilket gör att andra aspekter får vänta.

– Det man trycker på är att vi behöver fler bostäder, och det stämmer ju. Men det gör att man inte riktigt hinner tänka på helheten. Grönområden, mötesplatser och service kommer ofta i efterhand. Jag menar att de delarna måste in i planeringen från början, även om det kostar mer och kräver mer förarbete.

Med människan i centrum

Karin menar att människan måste sättas främst i stadsplaneringen. Hon vill se samhällen där det är lätt att leva hållbart, röra på sig och möta andra människor i vardagen.

– Vi måste börja bygga med människan i första rummet. Det ska vara enkelt att cykla, gå och ta sig runt, inte bara köra bil. Och vi måste skapa miljöer som ger utrymme för spontana möten. Det är så gemenskap byggs, säger hon.

Hon lyfter också utmaningarna med glesbygd och ser möjligheter att utveckla kollektivtrafik och platser som ändå främjar sociala kontakter, även när avstånden är stora.

Vill fortsätta göra skillnad i norr

Karin Blom är 23 år och kommer från Borås, men ser gärna en framtid i Norrbotten. Hon tycker det är en spännande plats att verka på för den som vill vara med och forma framtidens samhällen.

– Jag vill gärna stanna kvar här i regionen. Det händer så mycket spännande just nu och stadsplanering kommer alltid att behövas. Jag känner verkligen att jag kan bidra här.

Examensarbetet är ett exempel på hur studenter vid Luleå tekniska universitet redan under utbildningen är med och formar lösningar på samhällets stora utmaningar – med både kunskap, kreativitet och engagemang.