Från mark till rymd i Almedalen

Rymd och markkonflikter var årets teman för Luleå tekniska universitets seminarier på Norra Scen i Almedalen. Två högaktuella ämnen av stor vikt för samhället, där universitetet bidrar med forskning och utbildning. Missade du seminarierna går de att se i efterhand.

Framtidens rymdforskning – en nyckel för samhällsutveckling och stärkt säkerhet

Rymden spelar en viktig roll både för samhället och vår säkerhet. För att Sverige ska förbli en stark rymdnation krävs bland annat forskning i världsklass. Vad händer just nu – hur ser utvecklingen ut, vilka hinder finns? Det var några av frågorna som diskuterades under universitetets rymdseminarium på Norra Scen i Visby.

Ella Carlsson, generaldirektör för Rymdstyrelsen, inledde med att berätta om de tre rymdprogram och den nationella forskarskolan inom rymd som regeringen nyligen beslutat att inrätta.

– Jag har själv tillhört en forskarskola inom rymd där Luleå tekniska universitet hade huvudansvar. Jag är jätteglad att det nu görs en liknande satsning. Det handlar om att säkra och stärka landets kompetensförsörjning inom rymd. Jag ser framför mig att rymdprogrammen tillsammans med forskarskolan kommer vara en fantastisk boost för vårt rymdsverige, säger Ella Carlsson.

En panel bestående av Ella Carlsson, Karin Holmquist, Swedish Space Corporation, Niklas Wingborg, Totalförsvarets forskningsinstitut och Robert Hell, GKN Aerospace diskuterade sedan Sveriges position som rymdnation.

– Vi har fantastisk forskning men skulle kunna vara mer på tårna, våga och ta risker, säger Karin Holmquist, Head of Public & Governmental Affairs på Swedish Space Corporation.

Nästa panel diskuterade bland annat rymdsäkerhet och cybersäkerhet och avslutningsvis diskuterade en panel vad en nationell forskarskola kan bidra med.

– Vi har en mycket bra position i Europa. Kiruna är en unik plats där industrin och akademin möts. Rymd är en lagsport. Vi har möjlighet att leverera den kompetens som behövs – forskarutbildade personer med erfarenhet, säger René Laufer, professor i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet.

• Se seminariet i efterhand. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur hanterar och mildrar vi markkonflikter när industrin ställer om?

Just nu pågår industrins omställning till fossilfri produktion. För norra Sverige innebär det en ökning av markkonflikter med flera hundra års historia. Vid Luleå tekniska universitet har nyligen ett stort forskningsprogram startat, ”Konflikt eller samverkan? – Lära av historien, spänningar och konflikter kring markanvändning i Sveriges arktiska region”.

Genom bättre kunskap om historien får beslutsfattare verktyg och underlag för att lösa dagens konflikter. I ett seminarium på Norra Scen samlades forskare och representanter för olika grupper och aktörer för samtal runt markkonflikter.

– Regionen karaktäriseras av en lång historia av naturresursutvinning och både konflikt och samverkan. Vad innebär en rättvis omställning? Det får inte bli oproportionerlig påverkan på mänskliga rättigheter i relation till vad samhället vinner, säger Christina Allard, professor i rättsvetenskap och en av programmets forskningsledare.

Konflikterna handlar i huvudsak om marken och resurserna mineral, vatten och skog. De kan kopplas till bland annat de rättigheter samer har som urfolk och tornedalningar som minoritet men beror också fler.

– Det handlar om alla människor som finns i det nordliga rummet. En grön omställning borde handla om helheten, om samverkan och samråd. Alla grupper har samverkat historiskt för att överleva, säger Curt Persson, universitetslektor i historia vid Luleå tekniska universitet.

– Jag är för ett hållbart samhälle där vi alla har plats, för att komma dit måste vi vara jämlika. Jag är inte mot gruvor. Men det måste också accepteras att det finns platser där vi inte kan etablera gruvor. Ofta är samråd en illusion. Det vi säger lyssnas inte på eller tas hänsyn till, säger Matti Blind Berg, förbundsordförande för Svenska samernas riksförbund.

Efter den första paneldiskussionen fortsatte seminariet med en panel med forskare samt Jonas Lundström, industrisamordnare Accelerationskontoret, Katarina Ljunggren, länsråd Länsstyrelsen Norrbotten och John Kostet, bitr. enhetschef Näringsliv och samhälle, Region Norrbotten.

Den första förändringsfasen som forskarna tittar på är 1600-talets gruvnäring då det även skedde en etablering av jordbruk.

– All markanvändning har skapat lager av påverkan, det långa tidsperspektivet ger oss en djupare förståelse. Ett viktigt begrepp är kumulativa effekter. Det kan handla om vad som redan hänt på en plats och att ta med dessa lager när man funderar på vad som händer nu, säger Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet och forskningsledare.

– Det behövs ett helhetsgrepp för att säkerställa att de kumulativa effekterna inte blir för stora. Hur ska man annars veta när trycket blir för mycket och vad som är för mycket? tillägger Christina Allard.

• Se seminariet i efterhand. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om Norra Scen

Norra Scen – arena för grön omställning är ett gemensamt initiativ av Region Norrbotten, LKAB och Luleå tekniska universitet och arrangerades i Almedalen för första gången sommaren 2022. En mötesplats för framtidsfrågorna och utmaningarna som ställs på sin spets i Norrbotten, men är hela Sveriges angelägenhet.

• Alla seminarier från Norra Scen går att se i efterhand. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Luleå tekniska universitet i Almedalen

Utöver seminarierna på Norra Scen medverkade forskare och universitetsledning på flera andra seminarier och samtal i Almedalen. Bland annat om kompetensmatchning på arbetsmarknaden, cybersäkerhet, vätgas och totalförsvar i Arktis och Campus totalförsvar.