Till vänster tillfällig bro, till höger demolerade Autiobron
10 september 2025
Forskning på viktig bro för malmtrafik ger ny kunskap
Tidigare i sommar blev Autiobron som går över Torne älv i Pajala kommun, en värdefull forskningsplats för forskare vid Luleå tekniska universitet. Bron, som under flera år utsatts för tung malmtrafik från Kaunisvaara-gruvan, gav forskarna en unik chans att samla data om hur förspända betongbroar åldras – en konstruktionstyp som finns över hela landet.
– Vi har testat hur den förspända konstruktionen påverkats efter många års tung trafik och vad det betyder för bärighet och livslängd. Bron behövde också möta nya lastkrav från gruvtransporterna. Det är ovanligt att kunna mäta en bro utan ingrepp och sedan bekräfta resultaten genom att öppna konstruktionen, säger Gabriel Sas, professor i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.
Forskarna vid Luleå tekniska universitet har följt Autiobron sedan 2020 och genomförde omfattande mätningar strax innan rivningen sommaren 2025. Autiobron hade då nått slutet av sin tekniska livslängd och skulle ersättas för att uppfylla dagens konstruktionskrav.
Autiobron hade omfattande sprickbildning och trafiken begränsades på grund av de ökade lasterna från gruvdriften i området. Bytet av Autiobron är en del av förstärkningsåtgärderna som Trafikverket gör längs väg 395 mellan Svappavaara och Kaunisvaara-gruvan. Kaunis Iron använder väg 395 för transporter av järnmalmkoncentrat från gruvan till omlastningsstationen i Svappavaara, för vidare transport av järnmalmen till Narvik.
Svårt att se vad som händer inuti bron
Med avancerad mätteknik registrerade forskarna vid Luleå tekniska universitet hur bron reagerade på tung trafik. Eftersom den ändå skulle rivas kunde forskarna efter rivningen inspektera insidan och jämföra resultaten. Arbetet fortsätter nu med laboratorieanalyser av uttagna betongkärnor och kompletterande mätningar för att bekräfta och fördjupa resultaten.
Angelica Maria Agredo Chavez, doktorand inom byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet kapar en förspänningsarmering till Autiobron
– Den största utmaningen med den här typen av broar är att det är svårt att se vad som händer inuti bron. Vanliga inspektioner missar ofta dolda skador. Genom att kombinera mätningarna med faktisk insyn kan vi förbättra framtida bedömningar och underhållsstrategier, särskilt i områden med tung trafik. Den data vi samlar in är avgörande för att äldre broar ska kunna fortsätta vara säkra och hållbara, säger Angelica Maria Agredo Chavez, doktorand inom byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.
Tester ger värdefulla insikter
– Samarbetet med Luleå tekniska universitet har fungerat mycket bra. För oss som ansvarar för rivning och nybyggnation ger den här typen av tester värdefull kunskap om hur befintliga konstruktioner fungerar efter många års tung trafik. Det bidrar till att vi kan planera och genomföra liknande projekt mer effektivt, säger Oscar Seppelin, platschef vid GRK, huvudentreprenör för projektet.
Den gamla bron har nu ersatts av en samverkanslösning: betongstöd i älven och på land, stålbalkar som skjuts ut i läge, samt en gjuten betongfarbana. En tillfällig bro är öppen för trafik, rivningen pågår och arbetet med fundament till den nya bron pågår. Den nya bron planeras att öppnas för trafik i slutet av september 2026.
Fakta: Förspända betongbroar
Förspända betongbroar byggs genom att stålkablar, tendoner, spänns upp inuti betongen för att ge extra bärighet och motståndskraft mot sprickor. Konstruktionen gör dem starka och hållbara, men också svåra att inspektera eftersom tendonerna ligger dolda inne i betongen. Skador kan därför vara svåra att upptäcka utan specialiserade mätmetoder.