Med gruppsykologi på schemat

Sedan 2023 har studenterna på Teaterhögskolan ett kursmoment i gruppsykologi ledd av Markus Nyström, legitimerad psykolog och en av två utbildningsansvariga för universitetets nya psykologprogram.
– Det här är ett utmärkt exempel på möjligheter vi har som ett brett universitet att samarbeta över ämnesgränserna för att ge våra studenter bästa tänkbara utbildning, säger Markus Nyström.

Syftet med utbildningen är att studenterna ska få verktyg för att kunna samarbeta bättre med varandra. Kursmomentet är utspritt över hela utbildningstiden. Ett inslag är planerat varje år för att få en progression i innehållet.

– Jag vill att studenterna ska få en förståelse för att grupprocesser ökar möjligheterna att medvetet kunna påverka gruppens utveckling, vilket ökar chanserna att kunna skapa en kreativ och lärorik kultur i gruppen, säger Markus Nyström.

Årskurserna på Teaterhögskolans skådespelarutbildning består av bara 8-10 studenter. Det blir därför extra viktigt att gruppen som helhet fungerar enligt Markus Nyström.

Viktigt med formalisering

– Ett vanligt misstag i grupper är att individerna i den utgår ifrån att de är goda människor och att gruppdynamiken därför löser sig av sig självt. Men även goda människor begår misstag, misstag som kan undvikas om man formaliserar relationerna i gruppen, förklarar Markus Nyström.

Dagen inleds med en teoretisk genomgång där Markus Nyström bland annat beskriver hur normer, kommunikation och roller formas av och formar en grupp.

– Det är en skillnad mellan informella och formella roller i en grupp. Vem har egentligen störst mandat i en viss situation? Ibland krockar dessa roller. Då kan det uppstå konflikter. Det är viktigt att som individ få vara med och påverka hur gruppen utvecklas. Min uppgift är att ge studenterna verktyg för att kunna vara med och påverka.

En källa till konflikt är otydlighet. Om man inte förstår vad någon säger eller intentionerna bakom det sagda så kan det uppstå konflikter i onödan. En speciell form av konfliktskapande otydlighet är när budskap och uttryckssätt inte matchar, exempelvis att –medvetet eller omedvetet – framföra en komplimang som uppfattas som ironisk.

Konflikter inte av ondo

Han understryker att konflikter i sig inte är av ondo.

– Bara man har en grundtrygghet med varandra så behöver man inte alltid bli överens. Man kan till exempel finna gemenskap i att gilla samma fotbollslag men tycka olika om hur en viss uppgift ska utföras. Det är bara en liten del där vi tycker olika. Det viktiga är att vi kan prata om det, att vi kan förstå hur den andra resonerar.

Kasper Warfvinge väljer en fråga ur Malte Johanssons pappersloppa. Foto: Staffan Westerlund

Markus Nyström undervisar även studenter på civilingenjörsprogram och på psykologprogrammet i grupprocesser. Han konstaterar att det är enorma kulturskillnader mellan grupperna. Civilingenjörerna är oftast väldigt direkta i sin kommunikation. Det kan vara effektivt. Nackdelen är att det kan hämma upptäckarlusten. Psykologstudenterna är å sin sida bra på att bekräfta varandra. Men om allt man gör blir bekräftat kan man bli osäker på vad som egentligen uppskattas i resten av gruppen. Skådespelarstudenterna går en yrkesutbildning där den egna kroppen är verktyget och där de ständigt har ögonen på sig, bokstavligen. Det finns därför en risk för att de ständigt försöker leva upp till andras (emellanåt inbillade) förväntningar.

Efter lunchpaus får studenterna 40 minuter på sig att förbereda en åtta minuters presentation av sig själva utifrån ett antal frågor, till exempel vad som gör dem arga och vilken som är deras vackraste plats på jorden. De får själva bestämma formen för presentationen. Buster Nowotny skriver en dikt, Molly Maxe ritar en teckning och berättar, Malte Johansson presenterar sig själv i form av en pappersloppa med svar på de olika frågorna och Ana Magdalena Quijano sätter upp en liten teaterpjäs där hon går in och ut i rollen som spansktalande expert på Ana Magdalena Quijano respektive tolk till svenska. Efter varje presentation får de andra ställa frågor.

Spännande men otäckt

”Hur märker man på dig om du blir irriterad och hur vill du att man ska bemöta dig då?” är en vanlig fråga från Markus Nyström.

Buster Nowotny och Molly Maxe tycker att det var en spännande men lite otäck uppgift att presentera sig själv.

– Många tror att vi som skådespelare gillar att alltid stå i centrum. Men att gestalta någon annan på scen och berätta om sig själv är helt olika saker, säger Molly Maxe.

Buster Nowotny uppskattade även de teoretiska inslagen.

– Det är bra att få konkreta ord och tekniker att förhålla sig till. Det gör det lättare att vara med och forma gruppen så att vi alla blir trygga med varandra.