Nationell kraftsamling för nästa generations AI

Sensor- och datorteknik som efterliknar hjärnans struktur och funktion, så kallad Neuromorf teknik, banar väg för en ny generation av AI som är mer energieffektiv och anpassad till maskiner, utrustning och sensorsystem. Vinnova har nu beviljat en förstudie som Luleå tekniska universitet koordinerar för nationell samverkan och för att förbereda ett excellenskluster.

– Internationellt finns det tydliga roadmaps för utvecklingen av neuromorf teknik och det behöver vi även skapa i Sverige. Det är därför väldigt roligt att vi nu kan utveckla en gemensam vision och strategisk plan för att stärka svensk industri genom neuromorf teknik. För att hänga med i den snabba globala utvecklingen behöver vi samlas nationellt och samarbeta tvärvetenskapligt mot långsiktiga gemensamma mål, säger Fredrik Sandin, professor i maskininlärning vid Luleå tekniska universitet som är vetenskaplig ledare för förstudien.

Bakom förstudien Forma framtiden med Neuromorf teknik, NEUTEC, står förutom Luleå tekniska universitet, ABB Robotics, Ericsson AB, FOI, Frontgrade Gaisler AB, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, RISE, SAAB AB, Terranet AB, Uppsala universitet och Örebro universitet. Förstudien syftar till att utveckla en gemensam vision och strategisk plan för att skapa ett svenskt excellenskluster för nästa generations intelligenta system och välkomnar fler lärosäten och företag till de öppna workshops som kommer att arrangeras de närmaste månaderna.

Möjliggör AI med lägre energiförbrukning

AI skapar många möjligheter men dagens beräkningsorienterade datorer är extremt energikrävande och AI-utvecklingen är beroende av allt större och energikrävande datacenter. Neuromorf teknologi imiterar hjärnans sätt att bearbeta information, med kretsar som lär sig och anpassar sig som nervceller och synapser. Det möjliggör inbyggd AI, med minimal energiförbrukning och väldigt snabba reaktionstider.

– Neuromorf teknik handlar om nästa generations AI, att ta nya steg i utvecklingen av artificiell intelligens genom att efterlikna hjärnans struktur och funktion. Neuromorfa sensorer och intelligenta system kan bli tusentals gånger mer energieffektiva än dagens AI, och kan därför integreras i utrustning så att man kan få mycket snabbare responstid. Man kan också bearbeta känslig information lokalt så att man får en högre integritet, säger Fredrik Sandin.

Tekniken är särskilt relevant i komplexa och extrema miljöer där man till exempel vill undvika kablar eller där känslig data inte bör lämna användarens utrustning.

En tidigare Vinnovafinansierad förstudie som koordinerades av Luleå tekniska universitet, undersökte förutsättningarna för en svensk innivationsplattform för Neuromorf teknik. Den visade att Sverige har starka forskargrupper och företag, men saknar nationella forskningsprogram och en samlad strategi. Läs rapporten här.

För mer information välkommen att kontakta professor Fredrik Sandin eller projektledaren Sabine Mayer.