Luleå tekniska universitet med och formar framtidens psykiatriska vård

När Socialstyrelsen nu tar fram nya nationella riktlinjer för behandling av psykiatriska tillstånd sitter Alexander Rozental, professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet, med i projektgruppen. Arbetet ska pågå till 2028 och väntas få stor betydelse för hur vården organiseras och prioriteras i hela landet.

De nationella riktlinjerna är ett av Socialstyrelsens viktigaste verktyg för att vägleda beslutsfattare inom regionerna. De påverkar vilka behandlingsmetoder som rekommenderas, hur resurser fördelas och vilka insatser som ska prioriteras.
– Syftet är att vården ska bli så effektiv, jämlik och hälsomässigt gynnsam som möjligt för så många som möjligt, berättar Alexander Rozental, professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet.

Tidigare har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för enskilda diagnoser, som ångest, depression, ADHD och schizofreni. Den här gången görs en förändring. Nu tas ett gemensamt ramverk fram som omfattar psykiatriska tillstånd mer övergripande.
– Det har tidigare funnits olika råd och olika prioriteringar för olika tillstånd, vilket har gjort det svårt att få en helhetsbild. Nu vill man harmonisera riktlinjerna så att vården kan prioriteras på ett mer rättvist och genomtänkt sätt, förklarar Alexander Rozental.

Bakgrunden är att forskningen har gått snabbt framåt sedan de senaste riktlinjerna publicerades 2018. Nya behandlingsmetoder har tillkommit, andra har visat sig mindre verkningsfulla. Uppdateringen blir därför ett viktigt steg för att vården ska vila på den senaste vetenskapliga kunskapen.
– Forskningen utvecklas hela tiden och då måste även riktlinjerna göra det. Vi behöver se till att resurserna används där de gör mest nytta, säger Alexander Rozental.

Som representant för Norrbotten och glesbygden har han ett särskilt uppdrag i projektgruppen.
– Förutsättningarna för att följa riktlinjerna kan se väldigt olika ut i landet. I norra Sverige finns betydligt färre psykologer och det kan vara svårt att rekrytera personal. Då behöver man fundera på hur behandlingar kan anpassas, till exempel genom digitala lösningar eller internetbaserad terapi, förklarar Alexander Rozental.

Han hoppas kunna bidra med konkreta erfarenheter från norra sjukvårdsregionen och lyfta frågor som annars riskerar att hamna i skymundan.
– Det är viktigt att riktlinjerna speglar verkligheten och fungerar även där avstånden är stora. Det gäller att skapa förutsättningar för att de ska kunna efterlevas i praktiken, säger Alexander Rozental.

Att Luleå tekniska universitet finns med i arbetet ser han som en tydlig signal om att universitetets forskning och kunskap spelar en roll i nationella sammanhang.
– Det är värdefullt att Socialstyrelsen vill ha med oss i processen. Vi har ett nära samarbete med Region Norrbotten och en god förståelse för de behov som finns här. Det gör att vi kan bidra med perspektiv som annars lätt glöms bort i ett land där mycket forskning och beslutsfattande sker i storstäderna, säger Alexander Rozental.