Modeller visar vägen men människor gör valen

Hur ska Sverige klara omställningen till ett fossilfritt energisystem? Det är en fråga som kräver både matematik och människokunskap, menar Anna Krook-Riekkola, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Genom systemanalys och modellbaserad scenarioanalys går det att se hur olika beslut påverkar varandra över tid och att förstå att det som gynnar en sektor inte alltid är bäst för helheten.

– Modellerna visar inte svaren, de visar sambanden. Det är vi människor som måste väga värden, intressen och risker, säger Anna Krook-Riekkola.

I sin forskning använder Anna Krook-Riekkolas grupp matematiska modeller som beskriver hela energisystemet, från energitillförsel till användning i bostäder, industri och transporter. Modellerna analyserar hur framtida samhällsbehov kan mötas med begränsade resurser, till lägsta kostnad och med hänsyn till klimatmålen.

Analysen gör det möjligt att jämföra olika scenarier och visa hur teknikval, styrmedel och beteenden påverkar varandra. På så sätt blir systemanalysen ett verktyg som hjälper både beslutsfattare och medborgare att diskutera vägen framåt.

– När vi lägger modellresultaten på bordet händer något i rummet. Diskussionen förändras. Systemanalysen kan ge beslutsfattare och medborgare ett gemensamt språk för att prata om framtiden, konstaterade Anna Krook-Riekkola när hon nyligen höll sin installationsföreläsning vid Luleå tekniska universitet

Olika vägar mot samma mål

Anna Krook-Riekkola betonar att energiomställningen ser olika ut i olika länder. Skillnader i infrastruktur, industristruktur, politiska beslut och potentialen för förnybar energi gör att varje land måste hitta sin egen energimix.

Ett konkret exempel från hennes forskning handlar om biomassans roll i framtiden. I debatten har många pekat på att biomassan inte räcker till alla behov, och det är sant, men vad som missas är att resurserna kommer behövas till olika ändamål vid olika tider.

– Biomassan fortsätter de kommande åren att göra nytta i fjärrvärmenätet, i industrin och genom inblandning i fossila drivmedel. Längre fram gör den istället mest nytta där elektrifiering inte är möjlig samt för att producera plast och för att balansera elsystemet, exempelvis genom kraftvärme kopplad till fjärrvärmenätet och via gasturbiner.

Att tänka framtid tillsammans

Energiomställningen handlar inte bara om teknik utan om hur människor förstår och accepterar förändring. Därför är det avgörande att kombinera siffror med samtal, menar Krook-Riekkola.

Systemanalysen hjälper oss inte att spå framtiden, men att ställa bättre frågor. Och kanske är det just där nyckeln till omställningen finns.

– Framtiden är inte något som händer, den kan påverkas. Modellerna kan visa vad som är möjligt men det är vi som väljer vilken framtid vi vill ha, säger Anna Krook-Riekkola.

• Energiteknik