Crowdfunding – en möjlighet för kvinnliga miljöentreprenörer

Innovationer inom grön teknologi har ofta svårt att locka traditionella finansiärer så som banker och riskkapitalbolag, i synnerhet om entreprenören är en kvinna. En ny avhandling i nationalekonomi pekar på att crowdfunding kan vara ett alternativt finansieringssätt som varken missgynnar miljöteknik eller kvinnor.

Crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering, innebär att allmänheten finansierar ett projekt genom att bidra med små summor.

– Samhället har ett stort behov av miljötekniska lösningar, men forskning har visat att traditionella finansiärer är mer obenägna att gå in med pengar till miljöprojekt. Crowdfunding kan öka finansieringen av miljöprojekt och på sikt även väcka intresset för projekten hos traditionella finansiärer, säger avhandlingens författare, Victoria Eriksson.

Särskilt kvinnor har svårt att få finansiering av traditionella långivare.

– Kvinnor anses inte verka i tillräckligt lönsamma branscher eller vilja satsa på sitt företag. Men tidigare forsknings visar att det inte stämmer med verkligheten.

Miljöprojekt premieras

I en av avhandlingens studier fick fyra studenter från Luleå tekniska universitet bedöma totalt 406 crowdfunding-projekt. Utifrån de fyra individernas bedömningar skapades en bild av hur en genomsnittlig individ skulle bedöma ett projekt. Resultaten visar ett visst stöd för att projekt som uppfattas vara gynnsamma för miljön får mer finansiering. Däremot visar resultaten att projekt som marknadsförs som miljövänliga tenderar att få mindre finansiering – oavsett om det uppfattas vara miljövänligt eller ej.

– Resultaten pekar på att entreprenörer bör vara försiktiga med att marknadsföra sina projekt som miljövänliga. Samtidigt behövs mer forskning för att förstå vad som ligger bakom detta resultat och om effekten varierar mellan olika typer av projekt.

I en annan studie tittar hon på om attityden till att återskapa ett utdött djur påverkas av metoden för att återskapa det. Avhandlingen använder ett fiktivt exempel där uroxen, som hade en ekologisk nyckelroll i sin biotop, ska återskapas antingen genom genmanipulation eller ett avelsprogram. Resultaten visar att mer än hälften av de 1781 respondenterna är villiga att finansiera projektet. De som uppger sig vara miljöengagerade är mer positiva till projektet. Återskapandemetoden har ingen betydelse om man tittar på hela gruppen, däremot tenderar kvinnor att tycka mindre om genteknik än män.

Ingen könsskillnad

I en tredje studie analyserar Victoria Eriksson attityden till att finansiera bevarandet av regnskog i Amazonas beroende på om projektägaren är kvinna eller man. Totalt 1616 individer fick svara på en enkät. Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor i viljan att donera till projektet.

– Studien pekar på att viljan att donera till projektet är oberoende av både projektägarens kön och könet på finansiären. Tidigare forskning har visat att traditionella finansiärer tenderar att premiera män. Att crowdfundare inte gör det kan bero på att gruppen är mer diversifierad än traditionella finansiärer, förklarar Victoria Eriksson.

Den fjärde studien handlade också om finansiärers attityd till projektägarens kön. Totalt analyserades 2029 individers svar på en enkät om att låna pengar till ett fiktivt projekt för att utveckla miljövänliga batterier. Inte heller här spelade projektägarens kön eller finansiärens kön någon roll. Istället påverkade projektets egenskaper viljan att låna ut pengar. Exempelvis visade resultatet att projektägare med nätverk i bilindustrin ökade finansieringsviljan. Om projektägaren däremot saknade ett sådant nätverk var män mer benägna att finansiera män än kvinnor, samtidigt som manliga respondenter var mer benägna att finansiera en kvinnlig entreprenör över en manlig, ifall sådant samarbete hade upprättats.

• Avhandlingen A Penny for the Environment: Perceptions, Signalling and Bias in Crowdfunding i fulltext.