Jenny Lindblom kommer att göra försök med så kallade termopålar på Snow Hillön.
26 januari 2026
Ska skydda historiska lämningar på Antarktis
I början av förra sekelskiftet gick den första svenska Antarktisexpeditionen till Snow Hillön öster om Antarktiska halvön. Nu hotas lämningarna från expeditionen av klimatförändringarnas konsekvenser. I början av februari reser Jenny Lindblom, geohydrolog vid Luleå tekniska universitet, till Antarktis för att på plats undersöka hur lämningarna kan räddas för eftervärlden.
– Historien bakom Sveriges första Antarktisexpedition är fascinerande. Det känns därför både roligt och utmanande att få delta i det här projektet att faktiskt vara på plats där expeditionen hade sin bas. Den är en viktig del av vårt kulturarv som vi ska vara stolta över. Det är också viktigt att Sverige bidrar till bevarandet av vårt kulturarv på Antarktis, vi är faktiskt skyldiga att göra det, säger Jenny Lindblom.
Den första svenska Antarktisexpeditionen under ledning av Otto Nordenskjöld pågick mellan 1901 och 1904. Expeditionen samlade in djur- och växtfossiler och utförde geologiska studier. På Snow Hillön byggde forskarteamet en forskningsstation. Idag är lämningarna av stationen skyddade som kulturminnen inom ramen för Antarktisfördraget, ett minnesmärke över Sveriges första Antarktisexpedition, för sin tid en av de mest framgångsrika ur forskningssynvinkel.
Västra Antarktis påverkas idag av förändringarna mot ett varmare klimat. På Snow Hillön har detta medfört att permafrosten tinar samt att smältvattenfloder bildas under sommarperioden. Om inget görs för att bromsa erosionen kommer stationen att kollapsa. Delar av lämningarna har redan spolats ut i havet. Tinande permafrost är ett hot i både Antarktis och Arktis mot såväl arkeologiska lämningar som byggnader och annan infrastruktur som är i bruk idag.
Forskningsstationen på Snow Hillön. Foto: Dag Avango
Jenny Lindblom kommer att undersöka förutsättningarna för att använda så kallade termopålar på Snow Hillön. Termopålar är rör fyllda med flytande koldioxid som körs ner i marken. När koldioxiden förångas tar den värme från marken och avger till den kallare luften så att marken kyls ner. När koldioxiden kyls ner av luften sjunker den ner i röret och processen upprepas. Det gör att permafrosten återskapas och marken som byggnaden står på stabiliseras.
Jenny Lindbloms projekt är en fortsättning på en forskningsexpedition som genomfördes för sex år sedan (CHAQ 2020), där forskare från Luleå tekniska universitet hade en ledande roll. Vid det tillfället konstaterades att lämningarna på Snow Hillön hotas på grund av tinande permafrost. CHAQ 2020 genomfördes i nära samarbete med forskare vid Argentinas institut för Antarktisforskning, ett samarbete som genom den kommande expeditionen återupptas. Den 28 januari flyger Jenny Lindblom till Buenos Aires och sedan vidare till Snow Hillön.
– Tinande permafrost är inte bara ett problem för de arkeologiska lämningarna på Antarktis. Det påverkar även landningsbanan som måste vara frusen för att vi ska kunna landa med Herculesplanet. Därför är det svårt att veta exakt när jag är på plats. Det beror på väderförhållandena, men det blir troligen i början av februari, säger Jenny Lindblom.
Forskningsprojektet genomförs inom ramen för Centrum för Arktis och Antarktis vid Luleå universitet. Centret är en plattform för forskning och utbildning vid Luleå tekniska universitet rörande frågor om Arktis och Antarktis. Centrum för Arktis och Antarktis stödjer, koordinerar och kommunicerar Luleå tekniska universitets verksamhet på området samt de samarbeten som universitetet är en del av.