29 januari 2026
Psykologikonferens samlade studenter och forskare
Den 22 januari samlades studenter på psykologiprogrammet i LKAB-salen för en psykologikonferens. Där fick de möjlighet att möta programmets lärare och gästprofessorer samt ta del av den forskning som bedrivs inom ämnet.
Under dagen presenterades forskning om bland annat varför vi blir distraherade trots att vi försöker koncentrera oss, hur minnet förändras med åldern och vad som skapar lust till lärande. Andra teman var vittnespsykologi, digital terapi, prokrastinering samt hur stress påverkar hjärnan och kan leda till utbrändhet.
– Dagen var ett tillfälle för oss att presenteras vår forskning på ett populärvetenskapligt sätt. Vi anser att det är viktigt att säkerställa att den forskning vi gör sprids och når våra studenter. Forskningen måste ut i undervisningen och det är viktigt att bygga samhörighet, nätverkande och skapa roliga event som gör studierna på universitetet ännu trevligare för våra studenter. Ett minne för livet kanske, säger Jessica Körning-Ljungberg, professor tillika ämnesföreträdare vid institutionen för hälsa, lärande och teknik.
På plats för att föreläsa var John E. Marsh, biträdande gästprofessor vid Luleå tekniska universitet. Johns forskning handlar om hur människor tänker, minns och fattar beslut i miljöer som ofta präglas av buller, distraktioner och stora informationsflöden. Särskilt studerar han hur bakgrundsljud, såsom tal, musik och larm, påverkar uppmärksamhet, minne och problemlösning.
– Ett centralt mål med min forskning är att förstå när distraktion är skadlig, när människor kan stå emot det och hur miljöer kan utformas för att bättre stödja kognitiva processer. Detta har tillämpningar inom utbildning, arbetsliv, hälso- och sjukvård samt säkerhetskritiska miljöer, där bibehållet fokus och goda beslut är avgörande, säger John E. Marsh.
Fortsättningsvis berättar John att huvudbudskapet från föreläsningen var att musik inte är någon enkel kognitiv ”boost”. Även om många upplever att musik hjälper dem att tänka eller vara kreativa, visar forskningen att effekterna i hög grad beror på vilken typ av tänkande man ägnar sig åt och när musiken förekommer. Särskilt kan musik ibland störa kreativ problemlösning som bygger på inre tal och noggrann prövning av idéer, även när musiken upplevs som behaglig. Slutsatsen för studenter är därför att vara mer strategiska: anpassa ljudmiljön efter uppgiften, snarare än att utgå från att musik alltid hjälper.
Avslutningsvis hoppas Jessica Körning-Ljungberg att dagen har väckt inspiration, lust att lära och ännu större nyfikenhet kring ämnet psykologi, samt skapat en känsla av samhörighet mellan studenter och lärare.