Rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn och Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister.
11 februari 2026
Gymnasie-, högskole- och forskningsministern besökte Luleå tekniska universitet
Rektorer, forskare och kårordföranden fick tillfälle att lyfta viktiga frågor, framstående forskning och samhällsviktiga utbildningar när Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, besökte Luleå tekniska universitet.
Nationellt strategiskt viktiga områden som kompetensförsörjning, kritiska metaller, rymden och AI stod på agendan under ministerns besök den 11 februari. Programmet började med ett enskilt samtal med rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn som sedan hälsade Lotta Edholm välkommen till styrelserummet där forskare, lärare, ledningsrepresentanter och studenter fick möjlighet att presentera sina områden.
Lotta Edholm hälsar på en av humanoiderna som tillhör forskargruppen inom robotik och AI.
George Nikolakopoulos, professor i robotik och artificiell intelligens, inledde med att låta en av forskargruppens humanoider hälsa på ministern. Han berättade sedan om den forskning som pågår om autonoma robotar som har potential att verka i extrema miljöer, som gruvor eller rymden.
Därefter gick presentationen vidare till forskning och utbildning som handlar om just rymden.
– Vi hjälper till att forma utbildningen inom rymd i Europa. Kiruna är en unik plats med uppskjutningsplats, infrastruktur, forskning och företag samlade, berättade René Laufer, professor i rymdtekniska system.
Nils Jansson
För både robotar och rymdteknik krävs metaller, vilket var nästa område som presenterades. Nils Jansson, vetenskaplig ledare för Centrum för avancerad gruvdrift och metallurgi, kritiska råvaror (CAMM CRM), berättade om kritiska metallers strategiska och ekonomiska vikt, ett område där det finns risker kopplat till ett stort importberoende för att täcka EU:s behov.
Lina Hällström, vetenskaplig ledare för Swedish School of Mines, berättade om utbildningar som ges inom gruvområdet:
– Här på LTU täcker vi hela värdekedjan av mineralutvinning i både forskning och utbildning. Från hur vi hittar och utvinner metaller till hur vi återvinner och tar hand om avfallet som bildas, för att få till en ekonomisk och miljömässigt hållbart gruvbrytning. Vårt mål är att möta kompetensbehovet och bemanning nu och i framtiden.
Ingenjörer och lärare viktiga områden gällande kompetensförsörjning
Även lärarutbildningarna är en verksamhet med stor samhällsrelevans där det finns utmaningar med kompetensförsörjning. Maria Johansson, prefekt vid Institutionen för hälsa, lärande och teknik, berättade om hur universitetet jobbar med samverkan både med kommuner och andra lärosäten:
– I våra dialoger med kommuner är kompetensförsörjning högst på agendan. Vi hittar modeller som gör lärarutbildning tillgänglig i hela norra Sverige, och hela landet. Vi har också kommit långt i samverkan med andra lärosäten för att möta utmaningar som små ämnen och forskningsöverbyggnad.
Sara Thorgren, vicerektor för utbildning och kvalitet, tog sedan vid och pratade om ingenjörsutbildningar.
– Våra studenter blir skickliga ingenjörer tack vare ett nära samarbete med näringslivet, starka forskningsmiljöer och bra lärare. Våra studenter kommer från hela Sverige och sprids över hela Sverige, den mobiliteten är viktig för Sveriges kompetensförsörjning, sa Sara Thorgren.
Diskussionen med ministern handlade efter det bland annat om hur man kan öka genomströmningen på ingenjörsutbildningarna.
Som avslutning fick Adam Gatmon, kårordförande Teknologkåren och Jasmijn Seuren, vice kårordförande Luleå Studentkår, möjlighet att lyfta viktiga frågor, varav två huvudfrågor var studentbostäder och finansiering av kårverksamheten.