Forskare: Framtidens vinnande idrottare förstår sig på kontakten

För att prestera på topp i sporter på snö och is räcker det inte längre med att ha bäst fysik. Du måste också kunna läsa, förstå och styra kontakten med underlaget. Det är här idrotts- och prestationsteknologi kommer in. I en ny stor vetenskaplig översiktsartikel har forskare kartlagt vetenskapen bakom olympiska vintersporter. Här delar de med sig av insikter om tekniken som fäller avgörandet i spåret och på isen i Milano Cortina 2026 och framöver.

– Underlaget må vara den osynliga motståndaren, men med rätt teknologi går det att läsa och därmed skaffa sig ett övertag. Att vinna handlar inte bara om fysiologi utan även om att kunna nyttja kontakten med underlaget till sin fördel, säger Andreas Almqvist, professor i maskinelement och föreståndare för Centrum för idrotts- och prestationsteknologi (SPORTC), vid Luleå tekniska universitet.

I en ny vetenskaplig översiktsartikel ”Technology on Snow and Ice: Innovation, Monitoring, and Performance for the Olympic Winter Games Milano Cortina 2026” har forskargruppen analyserat 277 artiklar, en betydande del av den samlade forskningen inom området.

Enligt forskarna finns en gemensam nämnare för längdåkaren som jagar det perfekta glidet, den alpina åkaren som vill ta svängen utan att tappa fart och hockeyspelaren som behöver explosiva starter och snabba stopp. Allt handlar om kontakten mellan utrustning och underlag.

– Utrustningen är en förlängning av idrottarens fysiologi och biomekanik. I mötet mellan muskelkraft, belagets mikroskopiska struktur och snö eller is avgörs kampen om medaljerna, säger H-C Holmberg, adjungerad professor i maskinelement vid Luleå tekniska universitet.

– Snö och is är material som förändras med temperatur, luftfuktighet och solinstrålning men också av interaktionen med utrustningen. Modern idrottsteknologi utvecklas därför för att läsa av och för att kunna styra kontakten, säger Andreas Almqvist.

I praktiken handlar det om tribologi: läran om friktion, slitage och smörjning. För en längdskidåkare gäller det att optimera fästet utan att offra glidet, medan det inom alpint och hockey är kantgreppet som är det centrala.

Utifrån den vetenskapliga artikeln med sammanställning av forskning har Andreas Almqvist sammanställt några huvudsakliga insikter om vintersport och teknisk utveckling.

Tre insikter om tekniken bakom tre sporter under vinter-OS:

Längdåkning och skidskytte: från “bra skidor” till optimerade tribologiska system

I skidspåren är utrustningen idag högteknologisk vetenskap. Skidan är en avancerad kompositkonstruktion med styvhet och spann som påverkar hur trycket fördelas mot snön. Belagets ytstruktur, mikrotopografin, kan bearbetas med stenslip och handverktyg (rillers) för att hantera vattenfilmen som bildas under skidan.

1. Vattenfilmen är både vän och fiende
   När snön är varm fungerar en tunn hinna av smältvatten som smörjmedel och minskar friktionen. Men blir vattenfilmen för tjock så uppstår en sugeffekt (kapillära och viskösa krafter) som bromsar skidan. Det är därför strukturen i belaget gör skillnad: slipstruktur och rill skapar mikroskopiska dräneringssystem som kan avgöra om skidan “suger” eller “släpper”.
2. Fluorfritt innebär utmaningar och möjligheter
   Förbudet mot fluorvallor innebär inte bara att en produkt byts mot en annan; det förändrar hela strategin. Utan fluorets extremt vattenavstötande egenskaper måste vallateamen nu hitta nya vägar att optimera val av belag, struktur och övrig preparering för olika snötyper och förhållanden.
3. Att mäta ger kunskap
   Avancerade positioneringssystem och sensorer används mer för att förstå var tid går förlorad eller vinnsoch varför glidet förändras. Genom att analysera hastighetsvariationer med banans höjdprofil och snöns egenskaper kan det fattas mer evidensbaserade beslut om vilken skida som går snabbast för dagen.

Alpint: fart är fysik, och fysik är design + regler

I alpina grenar kan man få uppfattningen att det handlar om rent mod, men i själva verket är det en kamp om att bevara rörelseenergi. Varje sväng kostar fart genom friktion mot snön och luftmotstånd. Moderna alpina skidor har därför utvecklats som ett helhetssystem i kompositmaterial, där bindningen designats för säkerhet och för bästa möjliga kraftöverföring från pjäxan och där skidans torsionsstyvhet och geometrier gör åkningen stabil och förutsägbar.

1. Skidan är en programmerad fjäder
   Det handlar inte bara om att skidan är styv eller mjuk utan om var och hur den böjer sig under belastning. Med rätt uppbyggnad kan man få bättre kantgrepp utan att skidan blir slagig och därmed svårkontrollerad i hög fart. Bindningssystemet påverkar också hur kraften överförs från pjäxan ner i snön.
2. Aerodynamik är gratis fart
   I fartdisciplinerna dominerar luftmotståndet. Därför optimeras position, hjälm och dräkt med hjälp av avancerade strömningsmekaniska beräkningar och i vindtunnel. En bättre position minskar luftmotståndet och ger därmed mätbara tidsvinster.
3. Regler styr innovationen
   När utrustning ger för stora fördelar eller risker, kommer det att finnas begränsningar, exempelvis kring bindningssystemets höjd och strikta standarder för tävlingsdräkterna. Det betyder att alpin teknologi balanserar prestanda, säkerhet och rättvisa.

Ishockey: snabbhet, säkerhet och “smart arena”

Ishockey är kanske den tydligaste bilden av att teknologi inte bara sitter på kroppen. Den sitter även i arenan. Klubbor är i dag kompositsystem där flex och kick kan anpassas för olika skottstilar. Skridskorna är formbara för maximal kraftöverföring och komfort och skenor med snabbfästen av högkvalitativt stål förenklar anpassningen till olika iskvaliteter.

1. Skenans skål och profilen är hockeyns hemliga växel
   Hur skenan är slipad och profilerad påverkar acceleration, riktningsändring och stopp. Det är som att justera bilens växellåda och däck samtidigt och det kan anpassas efter isens hårdhet och spelarens roll.
2. Sarg och glas är säkerhetsteknik
   Flexibla sargar och glas är inte bara byggstandard; de kan även kopplas till minskad skaderisk på elitnivå. Arenans materialval blir alltså en del av idrottens skadeprevention.
3. Tracking gör sporten mätbar på ett nytt sätt
   Med spelare- och puck tracking kan man analysera mönster och beslutsfattande, vilket kan kombineras med AI-baserade modeller. Det påverkar både coaching, scouting och hur sporten presenteras för publik.

Läs mer:

• SPORTC är en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet. Här samlas forskare från flera olika discipliner för att tillsammans utforska prestation och teknologi inom idrott och hälsa.
• Den vetenskapliga artikeln Technology on Snow and Ice: Innovation, Monitoring, and Performance for the Olympic Winter Games Milano Cortina 2026