26 februari 2026
Ny metod för att bedöma livslängden hos befintliga betongbroar
Många betongbroar i Sverige närmar sig eller har passerat sin ursprungliga dimensionerade livslängd. I sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet visar Silvia Sarmiento hur kombinationen av fullskaliga experiment, sannolikhetsbaserad analys och numerisk modellering kan ge säkrare bedömningar av broars återstående livslängd.
– För att kunna avgöra hur länge en bro kan fortsätta användas på ett säkert sätt behöver vi hantera osäkerheter i material, laster och nedbrytningsprocesser, säger Silvia Sarmiento, doktorand i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.
Experiment och modellering i samspel
I avhandlingen Remaining service life estimation of existing concrete bridges through probabilistic and reliability analyses studerar hon två representativa brotyper: en förspänd betongbro som redan rivits och en förstärkt järnvägsbro som byggts upp som testobjekt. Med hjälp av sensorer och belastningsprov kalibreras finita element-modeller som sedan kopplas till sannolikhetsbaserade analyser.
– Genom att kombinera experimentella data med probabilistiska metoder får vi en mer realistisk förståelse för hur konstruktioner åldras och hur tillförlitlighetsnivåer minskar över tid, säger Silvia Sarmiento.
Arbetet omfattar även utveckling av effektiva beräkningsmetoder som minskar behovet av omfattande simuleringar, vilket gör analyserna mer användbara i praktiken.
Silvia Sarmiento har disputerat inom byggkonstruktion.
Underlag för säkrare och mer kostnadseffektivt underhåll
Forskningen har tydlig samhällsnytta för förvaltning av väg- och järnvägsinfrastruktur. Genom bättre uppskattningar av återstående livslängd kan underhållsåtgärder planeras mer träffsäkert, vilket minskar risken för både oväntade skador och onödigt tidiga rivningar.
Metoderna kan ge beslutsfattare bättre underlag för att prioritera rätt åtgärd vid rätt tid – något som är avgörande när stora delar av infrastrukturen åldras samtidigt och resurserna är begränsade. På sikt kan detta bidra till både ökad trafiksäkerhet och mer hållbar användning av samhällets investeringar i infrastruktur.
– Med bättre beslutsunderlag kan vi använda resurserna där de gör störst nytta och samtidigt öka säkerheten för trafikanterna, säger Silvia Sarmiento.