Tydligare struktur i omvårdnad stärker blivande sjuksköterskors kliniska kompetens

En tydlig struktur under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kan göra blivande sjuksköterskor tryggare i sin yrkesroll och i förlängningen bidra till säkrare vård. Det visar Ulrika Löfgren vid Luleå tekniska universitet i sin avhandling, där hon undersökt hur struktur, reflektion och handledning samverkar i studenternas lärande.

Brist på erfarenhet och osäkerhet är vanligt när sjuksköterskestudenter kliver ut i vården under sin VFU. Samtidigt ställs höga krav på att kunna fatta genomtänkta beslut i komplexa situationer. I sin avhandling har Ulrika Löfgren, doktorand i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, undersökt hur utbildningen kan ge studenter bättre förutsättningar att utveckla den kliniska kompetens som krävs. Kärnan i forskningen är den så kallade omvårdnadsprocessen.

Omvårdnadsprocessen är en modell som används av sjuksköterskor för att planera och genomföra vård. Den innebär att systematiskt bedöma patientens behov, planera åtgärder, genomför dem och sedan utvärdera resultatet. Modellen ska säkerställa att vården är genomtänkt och bygger på en helhetssyn av patienten.

I avhandlingen har modellen studerats som ett pedagogiskt verktyg under just VFU och inte bara som en arbetsmetod i vården. Genom att tydliggöra hur omvårdnadsprocessen kan användas som en kärnstruktur i utbildningen bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur framtidens sjuksköterskor kan rustas för ett alltmer komplext vårdlandskap, något som i förlängningen kan stärka både patientsäkerhet och kvalitet i vården.

– Omvårdnadsprocessen ger studenterna en tydlig struktur för hur de kan tänka och agera i mötet med patienten under VFU. Den skapar en röd tråd mellan teori och praktik, säger Ulrika Löfgren, doktorand i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.

Gör skillnad i verkligheten

Forskningen visar att när handledare och studenter använder samma struktur i samtal om konkreta vårdsituationer under VFU utvecklas studenternas kliniska resonemang. De blir bättre på att analysera situationer, prioritera åtgärder och motivera sina beslut. Det handlar inte om att följa en checklista utan om att utveckla ett professionellt sätt att tänka i verkliga vårdsituationer.

– När omvårdnadsprocessen används gemensamt i handledningen under VFU stärks studenternas självständighet och deras professionella sätt att resonera kring patientens behov, säger Ulrika Löfgren.

En viktig slutsats är att modellen inte fungerar av sig själv. För att den ska bidra till lärande under VFU krävs en lärmiljö där handledare aktivt använder strukturen och uppmuntrar till reflektion.

– Det är samspelet mellan modellen, handledningen och lärmiljön under den verksamhetsförlagda utbildningen som gör skillnad. Då kan studenter utveckla den trygghet som behövs i komplexa vårdsituationer, säger Ulrika Löfgren.

Ulrika Löfgren har försvarat sin avhandling "The nursing process – a core structure for nursing students’ development of clinical competence" vid Luleå tekniska universitet. Opponent var professor Mia Berglund, Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan Skövde.