Kunskapsglapp fördröjer miljötillstånd

Många upplever att miljötillståndsprocesserna inom industri- och energisektorn är tidskrävande, ineffektiva och inte särskilt ändamålsenliga. Det har ökat kraven på reformer av de rättsliga ramverken. Ny forskning visar dock att en betydande orsak till att miljötillstånd nekas eller tar för lång tid, är ett kunskapsglapp mellan industrin som ansöker om tillståndet och myndigheten som beviljar det.

– I min forskning visar jag att tillståndsprocesserna för Facebooks datacenter i Luleå och Northvolts anläggning i Skellefteå var snabba trots att de genomfördes inom nuvarande rättsliga ramverk. I båda fallen fanns en kontinuerlig dialog och ett löpande kunskapsutbyte mellan företagen och de prövande myndigheterna under processen. Det som behövs för att öka effektiviteten i miljötillståndsprocesser är inte omfattande regelförändringar, utan ett bättre samspel mellan industri och myndigheter, säger Kristoffer Sundström, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Undersökt effektiviteten i miljöprövningsprocesser

I sin avhandling har han undersökt effektiviteten i svenska miljöprövningsprocesser genom att bland annat analysera över 1 600 tillståndsärenden hos miljöprövningsdelegationerna mellan åren 2018 och 2022. Syftet har varit att undersöka varför vissa prövningsprocesser tar längre tid än andra. Hans analys visar att 80 procent av ansökningarna till miljöprövningsdelegationerna bedömdes vara ofullständiga. Ansökningar som är ofullständiga har i genomsnitt dubbelt så långa handläggningstider som ansökningar som är kompletta från början.

Facebook och Northvolt hade effektiva processer

En vanlig kritik mot miljöprövningsprocesser är att regelverket gör dem långsamma. Två stora moderna industrisatsningar som studerats i avhandlingen visar tvärtom på väl fungerande tillståndsprocesser. Det handlar om Facebooks datacenter i Luleå och Northvolts anläggning i Skellefteå. Där gick tillståndsprocesserna snabbt inom nuvarande rättsliga ramverk. Processerna kännetecknades av flexibilitet, förutsägbarhet och kunskap. I båda fallen fanns en kontinuerlig dialog och ett löpande kunskapsutbyte mellan företagen och de prövande myndigheterna, där förutsättningar och krav klargjordes under processens gång. Företagen förstod tidigt att detta var något de behövde prioritera. Eftersom Facebook är ett amerikanskt företag var förståelsen för svensk lagstiftning och hur den tillämpas, bristfällig. Av den anledningen arrangerades gemensamma möten med alla inblandade parter för att göra processen mer effektiv. När det gäller Northvolt var länsstyrelsen involverad genom hela processen och fungerade som en referenspunkt så att rätt material togs fram och skickades in. Det här pekar på att det inte är ramverket i sig det är fel på när processerna tar lång tid. Det som behövs är istället tydligare riktlinjer och en kontinuerlig dialog mellan den som ansöker och myndigheten som beviljar ansökan.

– Företagen behöver mer hjälp med att förstå hur en komplett ansökan ska se ut. Hos de prövande myndigheterna måste kompetens och personella resur ser stärkas så att företagen kan få bättre vägledning och kompetensstöd när det gäller kravställning. Det sparar tid och pengar för både företag och myndighe ter, säger Kristoffer Sundström.

Två fallstudier om utsläppsstandarder

Hans avhandling innehåller också två fallstudier om vilken betydelse utsläppsstandarder har haft för mängden organiska ämnen i utsläpp till vattendrag från pappersmassafabriker, mätt som kemisk syreförbrukning, under åren 1981–2020. I den ekonomiska litteraturen förordas ofta ekonomiska styrmedel framför andra styrmedel på miljöområdet för att minska utsläpp. Ett känt exempel är EU:s handel med utsläppsrätter för att minska koldioxidutsläppen. Kristoffer Sundströms fallstudie visar dock att utsläppsgränser i kombination med prövoperioder, har bidragit till betydande minskningar av vattenföroreningar. Prövoperiod innebär att industrin får förlängd tidsfrist för att pröva och utvärdera olika metoder för att klara utsläppsgränserna.

– Rätt utformade och implementerade kan andra former av miljöregleringar än ekonomiska styrmedel vara att föredra i vissa fall. Det gäller inte minst när utsläppens effekter på miljön är geografiskt bundna som det ofta är vid utsläpp i vattendrag, säger Kristoffer Sundström.

Forskningen har finansierats av Familjen Kamprads stiftelse inom ramen för Norrlandsnavet.

Avhandling:

• The Effectiveness of Environmental Regulations: Design, Implementation and Institutional Context