Bertil Bengtsson 100 år

Idag, den 13 maj, fyller Bertil Bengtsson 100 år. Han har varit adjungerad professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet sedan 1993. Långt upp i åldern promenerade han från Kallax flygplats till Luleå centrum där han tog bussen till universitetet på Porsön.
– Jag promenerar fortfarande dagligen hemma i Uppsala, men numer blir det inte mer än en halvmil åt gången, berättar Bertil Bengtsson.

Det där med att använda apostlahästarna har han med sig sen barnsben då han gick långa promenader med föräldrarna.

– Bara jag fick prata samtidigt var det inga problem.

I ungdomen ägnade han sig åt orientering och tillsammans med sin snart 102-åriga fru Solveig har han vandrat genom livet i över sju decennier.

Han var justitieråd i Högsta domstolen mellan 1977 och 1993 då han gick i pension.

– Det var rätt vemodigt att lämna den fina gemenskapen i Högsta domstolen. Jag trivdes inte alls med att vara pensionär. Rena turen därför att några tidigare studenter från min tid som professor i Uppsala erbjöd mig en tjänst vid Luleå tekniska universitet.

I samma veva fick han motsvarande erbjudande från Lunds universitet.

– Ett tag undervisade jag alltså vid Sveriges sydligaste och nordligaste universitet.

God sammanhållning vid Luleå tekniska universitet

Dessförinnan hade han hunnit med att vara professor vid både Uppsala och Stockholms universitet. När han jämför rättsvetenskapen vid de fyra universiteten tycker han att Luleå tekniska universitet sticker ut på ett positivt sätt.

– Alla lärosäten har varit trevliga. Men vid de andra kunde det var lite av klickvälde och konkurrens. Något sådant har jag inte upplevt på Luleå tekniska universitet. Det är en god sammanhållning och det säger jag inte för att smickra. Jag är helt uppriktig. Avhandlingarna i juridik håller dessutom väl så hög klass som de vid de sydligare och äldre universiteten.

En av Luleå tekniska universitets styrkor är miljörätten. Det är ett rättsområde som tidigt intresserade Bertil Bengtsson. Han skrev den första svenska läroboken i ämnet.

– Min fru är biolog och lärare. Hon gick en kurs i miljöfrågor, men den hade mycket dåligt material beträffande miljöjuridik så jag skrev en lärobok åt kursen. Den var mycket elementär. Sedan dess har många gjort betydligt större insatser än jag, säger Bertil Bengtsson på sitt sedvanliga sätt att tona ner sin egen betydelse.

Började läsa litteraturhistoria

Genom hela livet har han närt ett stort intresse för kultur och humaniora. Det första han läste på universitetet var faktiskt inte juridik utan litteraturhistoria.

– Det var i och för sig intressant, men osäkert att veta vad man ska jobba med som litteraturvetare. Dessutom var alla de andra studenterna så förfärligt djupsinniga. Det var knappt att jag hängde med i deras resonemang. Nä, jag passade bättre bland juristerna.

I Luleå har han undervisat i bland annat skadestånds- och försäkringsrätt, fastighetsrätt och familjerätt. Själv studerade han juridik i Uppsala och disputerade därefter på en avhandling i försäkringsrätt. Men det var inte alltid en särskilt stimulerande miljö.

– Lärarna var hedersmän, men mycket tråkiga hedersmän. En del var inte ens det. Men Per Olof Ekelöf, som var professor i processrätt, tillhörde undantagen. Han kunde väcka vårt intresse för juridik. Då var det roligare när jag kom till Stockholms universitet som hade mer kontakt med samhällslivet. Men med tiden gick de dystraste hedersmännen i Uppsala i pension.

Bertil Bengtsson uppskattar lärarrollen, särskilt när studenterna är aktiva. Att tvingas lyssna på sin egen röst dagarna i ända tycker han är rätt långtråkigt. Forskarrollen är han dock måttligt förtjust i eftersom han tycker att det blir för ensamt. Det är i domstolarna han har sitt hjärta.

Renskötselrätten grundlagsskyddad

Som justitieråd blev han huvudansvarig för det så kallade Skattefjällsmålet som avgjordes i Högsta domstolen 1981. Målet, som rörde en äganderättstvist mellan staten och några samebyar i Jämtland och kom att påverka hur samernas renskötselrätt har tolkats i senare tvister. Just Skattefjällsmålet avgjordes till statens fördel men samtidigt fastslogs den viktiga principen att samernas renskötselrätt är att likställa med den grundlagsskyddade äganderätten.

– Det var mycket intressant att sätta sig in i samisk rätt eftersom det till stor del handlar om rättshistoria. Samtidigt blir man indignerad över hur nonchalant lagstiftarna har behandlat samerna. De har inte visat samerna samma hänsyn som andra medborgare. På senare tid ifrågasätts ånyo renskötselrätten. Det kan man inte göra så lättvindigt eftersom den är skyddad av grundlagen.

Den 29 april i år publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter där ett stort antal professorer i juridik och före detta justitieråd varnar för att en rad grundläggande rättsstatliga principer – däribland förbudet mot retroaktiv lagstiftning, likhet inför lagen och domstolarnas oberoende – undermineras i Sverige. Parallellt med denna utveckling avfärdas Lagrådets kritik samtidigt som utredningsdirektiven blir alltmer styrda och juristers varningar avfärdas som ”aktivism” och ”alarmism” trots att de baseras på rättsstatliga principer.

Rättsstatens status oroar

Bertil Bengtsson var inte själv en av undertecknarna men han delar till fullo deras oro.

– Tidigare regeringar blev inte heller glada av att kritiseras av Lagrådet. Men aldrig att de skulle ha kallat Lagrådet för aktivister.

I ett avseende har skyddet för mänskliga rättigheter blivit bättre i Sverige enligt Bertil Bengtsson. I och med att Europakonventionen införlivades med svensk rätt har äganderätten stärkts. Men på en rad andra områden har skyddet försvagats sedan millennieskiftet menar han. Det gäller bland annat inom migrationsrätten och straffrätten. Även miljörätten upplever han har åkt på ett bakslag.

– Det var roligare att jobba som jurist förr när lagstiftaren hade en mer positiv inställning till miljöskydd och mänskliga rättigheter.

Bertil Bengtsson var ung under en period då demokratiska värden och rättsstatliga principer stod under ännu hårdare tryck än idag. I öster utbredde sig Stalins terrorvälde och på kontinenten härjade nazismen och fascismen. Han minns hur eniga alla var i det anglosaxiskt präglade Göteborg där han växte upp – mot totalitarismen och i förhoppningen om att västmakterna skulle segra. Som en fyrbåk mot tidens mörker lyste Torgny Segerstedt, orädd anti-nazist och redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Bertil Bengtsson förstår att dagens unga kan känna oro.

– Jag förstår deras pessimism. Det är obehaglig utveckling i världen. Vi hade samma skäl att vara pessimister för 80 år sedan. Det är inte lätt att hitta något argument som kan riktigt bita. Det enda jag kan säga är att vindarna till slut vände för 80 år sedan och vi gick mot bättre tider.

100-årsdagen firar han i Uppsala med närmaste släkten. På dagen uppvaktas han av juristkollegor, däribland från rättsvetenskapliga ämnet vid Luleå tekniska universitet. Mer än nödvändigt mycket ståhej kring den egna personen tycker Bertil Bengtsson.

– Men jag kan väl inte räkna med att min 100-årsdag ska passera i lugn och ro.