
I IVA:s rapport lyfts hur viktig avancerad produktion är för att försvara Sveriges position i världen i en tid av snabb teknisk utveckling med ökade hållbarhetskrav.
19 maj 2026
Avancerad industriproduktion måste säkras
Varje lastbil, stridsflygplan eller industrirobot som monteras i Sverige bygger på avancerad industriproduktion. En ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som gjorts under ledning av Luleå tekniska universitet, visar vad Sverige behöver göra för att behålla sitt försprång inom avancerad industriproduktion i världen.
– Rapporten pekar på en vision för den svenska industriproduktionen 2035. För att lyckas måste företag och akademi arbeta nära med kunskapsutveckling, forskning och kompetensförsörjning, säger Martin Karlsson, ordförande för IVA:s rapport om Avancerad produktion och ansvarig för nya Research Center for Advanced Battery Technology, RECAT, vid Luleå tekniska universitet.
En stor del av Sveriges välstånd vilar på så kallad komplex diskret produktion. Det handlar om tillverkning av avancerade produkter som lastbilar, industrirobotar, flygplan och stridsfordon. Produkterna bygger på tusentals delkomponenter, kräver långa leveranskedjor och ställer höga krav på samverkan mellan många olika aktörer.
Avancerad produktion på plats i Sverige
I IVA:s rapport lyfts hur viktig avancerad produktion är för att försvara Sveriges position i världen i en tid av snabb teknisk utveckling med ökade hållbarhetskrav. Konkurrensen mot Kina, USA och Sydkorea hårdnar. För att bygga ett stabilt och resilient samhälle behöver Sverige själv kunna producera det vi själva behöver inom avancerad produktion. Det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft, välfärd och säkerhet.
Cirkularitet viktig
Rapporten formulerar en tydlig vision. År 2035 ska svensk industri, inom diskret produktion vara flexibel och resilient, med förmåga att snabbt ställa om och skala upp produktion när omvärlden kräver det. Försörjningskedjorna ska vara diversifierade, cirkularitet en naturlig del av affärslogiken och kompetensförsörjningen en styrka snarare än en flaskhals.
– En omställning till cirkulär ekonomi gäller hela affärs-, produkt-, produktions- och logistikutvecklingen i företag och nätverk av företag. Vi måste tänka på ett nytt sätt kring affärer, utveckling, produktionssystem och värdeskapande. Här kan universitet och högskolor bidra och hjälpa företag. Cirkularitet handlar om så mycket mer än att återtillverka eller återvinna. Första steget är faktiskt att inte producera något alls, utan att nyttja det redan producerande och fundera på hur bygger vi en affär kring det, säger Martin Karlsson.
För att nå visionen behöver Sverige även säkerställa en långsiktig och samordnad satsning på forskning och utveckling inom etablerade produktionstekniker. Det ska satsas både på bredd och spetskompetens. Rapporten lyfter att tekniska högskolor bör ges ett tydligt nationellt ansvar för olika teknikområden.
– Det finns nyckelteknologier som är viktiga för Sveriges producerande bolag, men som på senare år fått svårare att få externfinansiering från forsknings- och innovationsprogram. För att dessa teknologier ska fortsätta att utvecklas behövs en satsning. Alla ska inte göra allt, utan att vi ska stärka befintliga miljöer, parallellt med att vi lyfter att universiteten också måste utveckla nya områden, säger Martin Karlsson.
Rapporten är framtagen inom IVA:s projekt Svenska framtider, med representanter från Volvo Group, Scania, Saab, ABB Robotics, FKG, Things, Skellefteå Kraft, Luleå tekniska universitet och andra ledande aktörer. Arbetet ingår i ett bredare arbete med att formulera en långsiktig vision för Sverige som ledande inom teknik och innovation år 2035.
Kontakt
Martin Karlsson
- Verksamhetsledare
- 0920-491653
- martin.karlsson@ltu.se
- Martin Karlsson