Tre nya Arctic Six Chairs vid Luleå tekniska universitet

Nordisk krisberedskap, samtal i livets slutskede, och infrastruktur i Arktis. Detta kommer tre forskare vid Luleå tekniska universitet ägna sin Arctic Six Chair åt.

De tre forskarna som har erhållit en Arctic Six Chair är Christine Große, Malin Eneslätt och Nina Lintzén. Arctic Six Chair-programmet är utvecklat inom ramen för The Arctic Six, ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, UiT – Norges arktiske universitet, Nord universitet, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet. Arctic Six Chair-programmet riktar sig till seniora forskare vid ett av medlemsuniversiteten och syftar primärt till att stärka forskningssamarbeten inom The Arctic Six. Antagen Chair garanteras 20 procent av sin arbetstid för projektet under en tvåårsperiod med möjlighet till ett års finansierad förlängning samt medel om cirka 10 000 euro årligen under projekttiden.

Christine Große – Hot i en föränderlig säkerhetsmiljö

Christine Großes projekt handlar om hur de nordiska länderna föreställer sig, tolkar och reagerar på olika hot i en föränderlig, och därmed svårförutsägbar, säkerhetsmiljö. Dessa hot uppstår ofta som oavsiktliga konsekvenser av moderniseringsprocesser och överskrider geografiska, sociala och politiska gränser. Det krävs därför gränsöverskridande samarbeten för att hantera dem.

– Vi lever i en ny verklighet där vem som helst som har tillgång till ett digitalt fotografi av någons ansikte kan sätta in detta i en video i vilken kontext som helst. Dessa verktyg skapar nya möjligheter för underhållning, till exempel, sätta in skådespelaren Arnold Schwarzenegger i musikalen Sound of Music. Men de kan även användas för skadliga syften och desinformation, till exempel falska videoklipp föreställande ett lands politiska ledare.

Ökad polarisering

Den geopolitiska situationen har förändrats radikalt på bara några år. Men Christine Große understryker att inte alla hot är importerade. Polarisering, minskat förtroende för samhälleliga institutioner, ökad ojämlikhet och normalisering av extrema ideologier är ett växande problem som hotar demokratier inifrån. Vidare kan en upplevelse av att samhället är utsatt för allvarliga hot i sig minska förtroendet i samhället och därmed elda på samhälleliga konflikter, oavsett om upplevelserna är sanna eller ej. Sådana upplevelser kan förstärkas av artificiell intelligens.

Christine Große kommer att studera hur begrepp som ”totalförsvar”, ”hot”, ”säkerhet” och krisberedskap tolkas av olika institutioner, hur de operationaliseras till olika handlingsföreskrifter samt hur institutionerna sprider information och bildar opinion i dessa frågor. ”Institution” ska här förstås i bred bemärkelse. Det handlar om såväl organisationer, exempelvis myndigheter, näringsliv och civila organisationer, som om hur olika system påverkar våra tolkningsramar och handlande, exempelvis rättssystem, organisationskultur och tekniska system.

– En viktig fråga i projektet är hur vi ska kunna skapa motståndskraft mot informationspåverkan bland medborgarna utan att öka misstron mot samhällsinformation, säger Christine Große.

Hon noterar att samhällsutvecklingen ofta beskrivs i termer av hot, men mer sällan i termer av möjlighet och vision.

– Som en del av projektet vill jag också studera hur vi kan formulera visioner om vilken framtid vi vill ha.

Lika och olika

Hon menar att Sverige, Norge och Finland är intressanta att studera eftersom länderna är så lika vad gäller historia, samhällssystem och kultur. Samtidigt finns olikheter länderna emellan som ofta glöms bort.

– I Sverige befinner vi oss fortfarande i fasen av att slå fast vem som ska göra vad. Finland har sedan lång tid en god beredskap. I Norge förvånas man över hur öppet vi i Sverige pratar om säkerhetshoten och samarbetet mellan civila och militära aktörer.

Det nordiska Arktis är av särskilt stort intresse enligt Christine Große. Regionen i de tre länderna är snarlik genom bland annat stora avstånd, snabba klimatförändringar och att den är föremål för ett växande geopolitiskt intresse.

Christine Große är professor i informationssystem med inriktning mot säkerhet och aktörssamverkan, men projektet kräver ett tvärvetenskapligt anslag. Hon kommer därför att samarbeta med forskare inom en rad olika områden, däribland:

• Gunhild Gjørv Hoogensen (professor i säkerhetsstudier och geopolitik vid Uit – Norges Arktiske universitet, samt Arctic Six Chair)
• Corine Wood-Donnelly (professor i internationella relationer och High North vid Nord universitet, samt Arctic Six Chair)
• Ossi Kotavaara (docent i tillgänglighet till geospatial analys vid Uleåborgs universitet), Niklas Eklund (professor i statsvetenskap vid Umeå universitet samt Arctic Six Chair 2024–2026)
• Simon Lindgren (professor i sociologi vid Umeå universitet)
• Sanna Kopra (professor i internationell politik vid Lapplands universitet)
• Dag Avango (professor i historia vid Luleå tekniska universitet samt föreståndare för The Arctic Six 2024–2026)

Malin Eneslätt – Samtal i livets slutskede på minoritetsspråken

Malin Eneslätt är universitetslektor i omvårdnad. Hon har tidigare översatt den så kallade DöBra-kortleken till svenska. DöBra-kortleken är ursprungligen en amerikansk idé som syftar till att stödja samtal om livets slut bland allmänheten.

Inom ramen för sin Arctic Six Chair kommer hon att översätta och testa den digitala versionen av kortleken (DöBra-appen) till minoritetsspråken nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska, sydsamiska och meänkieli. Arbetet kommer att ske i samarbete med Svenska tornedalingars riksförbund och Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Malin Eneslätt menar att det finns ett behov av samtalsverktyget på minoritetsspråken eftersom det många gånger kan kännas tryggare för en döende att få prata om dessa frågor på sitt eget modersmål. Det gäller inte minst för personer som har en begynnande demens.

Kulturella skillnader

När DöBra-appen översätts kan hon även behöva förhålla sig till kulturella skillnader. Malin Eneslätt berättar att översättningen av den amerikanska kortleken till svenska krävde en del kulturell anpassning:

– Originalkortleken innehåller 37 påståenden. Den innehåller flera formuleringar där fokus ligger helt på den närmsta familjen. I den svenska versionen har vi översatt det till ”de som står mig nära” eftersom det kan finnas andra än familjemedlemmar som den döende har en nära relation till. Vi la också till två kort som vi efter diskussioner med ett interreligiöst råd tyckte saknades.

Utöver DöBra-appen kommer hon att ägna sin Arctic Chair åt att utveckla sitt nordiska nätverk för utbildning inom palliativ vård. Tillsammans med Adam Graham, doktorand i hälsovetenskap och teknologi vid Oulu universitet kommer hon att jobba med ett projekt om hur AI kan användas för kommunikationsträning vid vård i livets slutskede. Hon kommer även att fortsätta sitt samarbete i utbildningsfrågor med Petter Fjellström och Susanna Pusa ,medicine doktor respektive universitetslektor, vid Umeå universitet och letar för närvarande efter samarbetspartner i Norge.

– Det kommer att bli spännande att få fördjupa mig i detta. Vi har i det nordiska Arktis unika förhållanden genom våra stora avstånd och våra minoritetskulturer som påverkar hur vi behöver jobba med frågor om palliativ vård, säger Malin Eneslätt.

Nina Lintzén – Klimatförändringar gör Arktis infrastruktur oförutsägbar

Nina Lintzéns projekt handlar om hur klimatförändringarna påverkar infrastrukturen i Arktis och hur man kan kompensera för ständigt skiftande förhållanden genom bättre prognostiseringsverktyg.

Historiskt har vintern varit en tillgång i Arktis. Många transporter genomfördes vintertid eftersom det då var lättare att ta sig fram. Än idag är vintervägarna betydelsefulla. Men förändrade klimatförhållanden har en negativ inverkan, inte bara på vintervägarna utan även under barmarksperioden.

– Jag har ett pågående projekt där jag tittar på hur skogsbilvägar påverkas av tjällossning. Planen med min Chair är att utvidga projektet till att titta på infrastrukturen i norr över huvud taget, berättar Nina Lintzén som är universitetslektor i experimentell mekanik.

Många är beroende av fungerande vägar

Det är inte bara skogsindustrin som är i behov av framkomliga vägar. Järnvägarna i norr är gruvindustrins pulsåder. De stora industriprojekt som just nu pågår i Norr- och Västerbotten är beroende av fungerande logistik. Renskötare har sedan urminnes tider gått längs leder som numer har blivit osäkra på grund av klimatförändringarna. En förutsägbar infrastruktur är avgörande för bland annat sjuktransporter, turistindustrin, militära transporter och förstås för folk i allmänhet.

För bara ett 20-tal år sedan kunde man utgå ifrån att is- och snövägar var framkomliga under hela vinterhalvåret. I takt med klimatförändringarna, vilka är allra snabbast vid polerna, måste vi räkna med alltmer oberäkneliga vintrar med perioder av blida och barmark, förrädiska isar och ökad risk för laviner.

För att förbättra förutsägbarheten kommer Nina Lintzén att utveckla prognosmodeller i vilka klimatparametrar så som temperatur, nederbörd samt snöns- och isens lagerstruktur integreras.

– Isvägar är svårare att prognostisera än vägar på land eftersom strömmar under isen påverkar dess bärkraft, förklarar Nina Lintzén.

Vidareutvecklar och söker nya samarbeten

Inom ramen för sin Arctic Six Chair kommer hon att fördjupa det samarbete hon redan har med Uleåborgs universitet. Hennes ambition är att hitta samarbeten även vid de andra partneruniversiteten.

– Min målsättning är att etablera ett permanent nätverk för forskning om arktisk infrastruktur inom The Arctic Arctic Six som sträcker sig bortom min Chair-period.

Nina Lintzén har pågående eller planerade samarbeten med följande forskare:

• Perttu Niskanen, universitetslektor, maskin- och fordonsdesign, Uleåborgs universitet (pågående samarbete)
• Veikko Pekkala, universitetslärare, ingenjörsvetenskap, Uleåborgs universitet (pågående samarbete)
• Pertti Ala-Aho, biträdande professor, vatten- energi- och miljöteknik, Uleåborgs universitet (planerat samarbete)
• Marko Leinonen, adjungerad professor och forskningsdirektör, fakulteten för informationsteknologi och elektroteknik, Uleåborgs universitet (planerat samarbete)
• Matilda Marshall, universitetslektor i etnologi, Institutionen för kultur och medievetenskaper, Umeå universitet (planerat samarbete)

• Läs mer om The Arctic Six Chair
• Samtliga Arctic Six Chair utsedda 2026