Solceller i kulturmiljöer kräver mer än bara ny teknik

Övergången till förnybar energi gör att allt fler vill installera solceller nära där energin används. Men i kulturhistoriskt värdefulla miljöer uppstår ofta konflikter mellan energiomställning och bevarande. I sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet undersöker Lars Vikström hur solenergi kan integreras i kulturmiljöer utan att de kulturhistoriska värdena går förlorade.

– Utmaningen är inte bara teknisk. Det handlar också om hur människor upplever platsen och vilka värden som ska bevaras, säger Lars Vikström, doktorand i arkitektur vid Luleå tekniska universitet.

När energiomställning möter kulturmiljö

I avhandlingen Co-Designing Energy Transition in Cultural Heritage Districts studerar han hur småskaliga solcellssystem kan införas i områden med kulturhistorisk betydelse. Fokus ligger på hur potentiella prosumenter (producenter och konsumenter av förnybar energi), lokala myndigheter och experter kan involveras i utformningen av lösningarna.

Tre områden har använts som fallstudier: Porsön i Luleå, Öjeby kyrkstad i Piteå och Södertorg i Visby. Gemensamt för platserna är att de har olika typer av kulturhistoriskt skydd samtidigt som de står inför utmaningar med minskad energianvändning och ökad lokal energiproduktion.

– Många diskussioner fastnar i ett motsatsförhållande mellan bevarande och förändring, men resultaten visar att det går att arbeta mer integrerat än så, säger Lars Vikström.

Boende blir en del av processen

Arbetet bygger på workshops och deltagande designprocesser där potentiella prosumenter och lokala aktörer har varit med och diskuterat hur solceller kan utformas och placeras.

Resultaten visar att människor accepterar förändringar lättare när de får möjlighet att delta tidigt i processen och förstå hur olika lösningar påverkar kulturmiljön.

– När människor involveras tidigt finns det förutsättningar att lättare hitta lösningar som fungerar både tekniskt och socialt, säger han.

Studien visar också att experter fortfarande spelar en viktig roll, särskilt när det gäller tekniska frågor och hur förändringar påverkar helhetsmiljön.

Från enskilda byggnader till hela stadsmiljöer

Avhandlingen beskriver kulturmiljöer som komplexa system där teknik, regelverk, estetik och människors värderingar samverkar.

Det innebär att energiomställningen inte bara handlar om att installera ny teknik, utan om hur förändringar påverkar hela miljöer över tid.

– Omställningen blir mer hållbar när den anpassas till platsens karaktär i stället för att använda samma lösning överallt, säger Lars Vikström.

Kan påverka framtida stadsutveckling

Arbetet visar hur deltagande designprocesser kan användas för att hantera målkonflikter mellan hållbarhet och kulturmiljö.

Genom att involvera framtida prosumenter kan kommuner och planerare få bättre underlag för beslut i områden där energiomställning och bevarande behöver balanseras mot varandra.

– Vi behöver arbetssätt där både tekniska, sociala och kulturhistoriska perspektiv får plats i samma process, säger Lars Vikström.