Vad kan norra Sverige lära sig av Estlands digitala omställning?

När forskare från ämnet Informationssystem besökte Tallinns tekniska universitet (TalTech) anlände de till ett land som ofta beskrivs som världens mest digitaliserade samhälle.

Estland är internationellt känt för sina digitala offentliga tjänster, e-förvaltning och system för digital identitet. Men bakom denna framgångssaga fanns många utmaningar som för landsbygden kändes förvånansvärt bekanta. Forskargruppen Informationssystem vid Luleå tekniska universitet bedriver forskning om bland annat landsbygdsutveckling och digitaliseringslösningar för att stärka landsbygds- och glesbygdssamhällen.

Syftet med besöket i det som ofta kallas världens mest digitaliserade land var att hitta möjligheter till samarbete och att utbyta kunskap om digitala lösningar för landsbygden. På TalTech träffade delegationen representanter från FinEst Centre for Smart Cities, ett internationellt forsknings- och utvecklingscentrum som grundades 2019 för att utveckla och testa smarta, forskningsbaserade lösningar för städer och kommuner.

Centret samlar forskare, offentliga myndigheter och företag för att genomföra pilotprojekt inom områden som mobilitet, energi, stadsplanering och digital styrning. En av dess särskiljande egenskaper är användningen av verklighetsbaserade pilotprojekt, där kommuner presenterar konkreta utmaningar och forskare samarbetar med praktiker för att utveckla och testa lösningar.

Besöket belyste både likheter och skillnader mellan Estland och Sverige

Även om Estland ofta betraktas som en digital föregångare beskrev representanter från TalTech en växande oro över klyftan mellan stad och landsbygd. Mindre kommuner har ofta begränsade resurser och tvingas prioritera skolor och social service framför investeringar i infrastruktur. I många landsbygdssamhällen möter invånarna utmaningar kopplade till uppkoppling, tillgång till digital utrustning och de färdigheter som krävs för att kunna dra nytta av digitala tjänster.

Diskussionen låg nära den forskning som pågår vid Luleå tekniska universitet. Projekt som DIGIBY och SMALL undersöker hur digitalisering kan stödja hållbar landsbygdsutveckling och stärka samhällen utanför större urbana centra. Även om förutsättningarna skiljer sig åt delar forskare från båda universiteten ett intresse för att förstå hur digital teknik kan skapa möjligheter för människor som bor i landsbygds- och glesbygdsområden.

En viktig lärdom från besöket var att digitalisering i sig inte är tillräckligt. Estlands omfattande digitala offentliga tjänster visar vad som är möjligt när digital infrastruktur och digital förvaltning prioriteras. Erfarenheterna från landsbygdskommunerna visar dock också att tekniska lösningar måste kombineras med investeringar i tillgänglighet, lokal kapacitet och samhällsengagemang för att komma alla till del.

Besöket förstärkte även värdet av samarbete mellan nordiska och baltiska universitet. TalTech och Luleå tekniska universitet har redan kopplingar genom europeiska forskningsinitiativ och gemensamma intressen inom digital omställning, innovation och regional utveckling. Att stärka dessa relationer skapar möjligheter att utbyta erfarenheter och utveckla nya sätt att hantera utmaningar som sträcker sig över nationsgränser.

För forskare som arbetar med digitalisering i landsbygds- och glesbygdsområden var budskapet från Tallinn tydligt: digital omställning handlar inte bara om teknik. Den handlar lika mycket om att säkerställa att människor, samhällen och platser kan delta i och dra nytta av denna omställning.