Hur arkitekter navigerar en byggbransch i ständig förändring

Byggsektorn präglas av snabb digitalisering, ökade hållbarhetskrav och allt mer fragmenterade arbetsprocesser. I sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet har Mathilda Norell undersökt hur svenska arkitekter upplever och hanterar denna kontinuerliga förändring – och vad det betyder för byggbranschens utveckling.

– Kontinuerlig förändring påverkar inte bara branschen och organisationerna i den, utan också hur arkitekter upplever sin professionella roll, säger Mathilda Norell, doktorand i byggproduktion och byggteknik vid Luleå tekniska universitet.

Fragmentering, digitalisering och hållbarhet

I avhandlingen Continuous Change Through Professionalization: Fragmentation, Digitalization and Sustainabilization in Construction from the Perspective of Swedish Architects analyserar hon hur tre centrala utvecklingstrender – fragmentering, digitalisering och hållbarisering – samspelar i arkitekters vardagliga arbete.

Genom intervjuer, fokusgrupper och skuggning av yrkesverksamma arkitekter visar hon hur yrkesrollen förändras när nya arbetssätt, digitala verktyg och hållbarhetskrav får allt större betydelse.

– Fragmentering diskuteras ofta ensidigt som ett problem, men det finns anledning att vidga perspektivet. Fragmentering är en naturlig effekt av byggbranschens avancemang inom teknik, teknologi och hållbarhet, så har det sett ut historiskt. Därför är den bästa vägen framåt för att hantera fragmenteringen att titta på hur vi kan ”lära oss leva” med fragmentering som en kontinuerlig process i stället för att ”bota den”. Kontinuerlig fragmentering och dess effekter har nämligen i min forskning visat sig skapa möjligheter för arkitekter att ta sig an nya roller som i sin tur bidrar till innovation inom digitalisering och hållbarhet, säger Mathilda Norell.

I kontrast visar studien hur tidigare sätt att hantera fragmentering på, till exempel att integrera byggskeden genom nya kontraktsformer och införa BIM för att skapa integration mellan konsulter, i vissa fall i stället har skapat nya former av fragmentering.

Studien visar också att initiativ inom digitalisering och hållbarhet på bransch- och organisationsnivå inte automatiskt leder till förändring. Arkitekterna var mer benägna att ta sig an nya roller om det fanns legitimitet för dem i omgivningen och om de stämde överens med hur de såg på sin roll som arkitekt.

Betydelse för byggbranschens utveckling

Forskningen ger insikter om hur kompetensutveckling och förändringsarbete kan organiseras mer strategiskt inom byggsektorn. När yrkesroller förändras kan även ledarskap, utbildning och projektstyrning anpassas. Resultaten visar att arkitekters sätt att legitimera sitt arbete – exempelvis i relation till BIM, återbruk och hållbarhetsmål – påverkar hur innovation faktiskt implementeras i praktiken.

– För att lyckas med hållbar omställning måste vi förstå hur individer i sina professioner upplever sitt ansvar och sina handlingsutrymmen i projekt, säger hon.

Förändring börjar hos människorna

Avhandlingen bidrar med praktisk kunskap om hur hållbarhet och digitalisering formas genom samspelet mellan bransch, organisationer och professioner. Genom att förstå hur förändring upplevs och hanteras av individer kan organisationer skapa bättre förutsättningar för kvalitet, innovation och hållbar utveckling.

– Professionalisering handlar inte bara om nya verktyg eller nya processer, utan om hur människor formar sin identitet och sitt ansvar i en föränderlig bransch, säger Mathilda Norell.