Säkerhet, omställning och lärarutbildning i fokus under Almedalsveckan

Säkerhet i Arktis, lärarutbildning och teknik samt stora förändringar för kommuner. Det var temana för Luleå tekniska universitets seminarier på Norra Scen under Almedalsveckan i Visby 2026. Missade du seminarierna går de att se i efterhand.

Från forskning och utbildning till försvarsförmåga i Arktis

Arktis har blivit en geopolitisk hotspot. Här är avstånden mellan stormakter som kortast, här finns centrum i NATO:s karta, ekonomiska intressen, naturresurser, hamnar, infrastruktur och transportleder. Det var utgångspunkten för Luleå tekniska universitets seminarium ”Från forskning och utbildning till försvarsförmåga i Arktis” under Almedalsveckan.

Dag Avango, professor i historia, inledde med en tillbakablick och påpekade att dagens situation inte är helt ny:

– Arktis har varit befolkat i flera tusen år, men konflikter drivs av sådant som sker utanför regionen. Vi har mycket att vinna på att dra lärdom av tidigare erfarenheter för att förstå nuet. En lärdom är att inte tappa samhällsfrågorna, totalförsvar handlar mycket om olika samhällsaktörers roll.

Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan, fortsatte med en nutidsbild:

– Rymdindustri, gruvindustri och transporter som finns i Arktis är helt centrala ur ett Natoperspektiv. Och under ytan kommunikationsutrustning och undervattensinfrastruktur. I Arktis möts otroligt många områden i den säkerhetspolitiska maktkampen. Därför blir forskning så viktig.

En panel bestående av Jonas Wikman, flygvapenchef Försvarsmakten, Ella Carlsson, generaldirektör Rymdstyrelsen, Robert Egnell, rektor Försvarshögskolan, Emma Stenholm, Chief Security Officer SSC Space och Anders Öberg, regionstyrelsens ordförande Region Norrbotten diskuterade den förändrade geopolitiska situationen i Arktis.

– Ryssland är i strategisk konflikt med väst. Vårt val att bli medlem i NATO kräver att vi tar ansvar. Rymden och Arktis betydelse förstärks av NATO-medlemskapet, säger Jonas Wikman.

Rymdens betydelse för samhället och försvaret var en viktig del av samtalet. Ella Carlsson beskrev hur många saker vi tar för givet i vår vardag som är beroende av det som sker i rymden, från banköverföringar till övervakning.

Nästa panel diskuterade forskning, utveckling och totalförsvar. Deltagarna var överens om att Sverige är en stark nation inom rymdforskning, men att det finns ett glapp mellan forskning och konkreta lösningar.

– Vårt samarbete mellan akademi och företag fungerar bra, men Sverige måste hitta nya vägar för att få startups att växa. Ett sätt kan vara att staten tar ett större ansvar för finansieringen, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Slutligen berördes kompetensfrågan. Teknikutvecklingen går snabbt och kompetensbehoven ökar. Jonas Wikman menade att den som kommer att vinna konflikter i framtiden är den som har bäst förmåga att hålla takten i utveckling av metod och teknik.

Flera paneldeltagare betonade behovet av ett fortsatt starkt samarbete mellan akademi, näringsliv och försvar, ökad kunskapsöverföring och ett synsätt där ingen aktör kan lösa framtidens utmaningar ensam.

– Som bredduniversitet med ett tydligt teknikfokus tycker jag att det är avgörande att Sverige kan hävda sig i kapprustning som pågår. Men det hjälper inte att vara teknikledande om medborgarna saknar tilltro till demokratins grundpelare och samhället blir allt mer segregerat, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

• Se seminariet i efterhand hos Utveckla Norrbotten.
  

Hur kan teknik och samverkan lösa lärarbristen?

Det var temat för Luleå tekniska universitets andra seminarium på Norra Scen under Almedalsveckan 2026. Trots minskande barnkullar finns för få behöriga lärare, och en ojämlik situation över landet.

En av kommunerna som kämpar med lärarbristen är Gällivare.

– Vi har Sveriges lägsta arbetslöshet, en industri på högvarv och en pågående samhällsomvandling. Samtidigt har vi bland den lägsta behörigheten i Sverige vad gäller lärare. Det påverkar eleverna på ett omfattande sätt. Våra barn, gruvarbetarnas barn, har också rätt till en skola med kvalitet. Samhällskontraktet håller inte. Som kommun kan vi inte konkurrera med industrins löner. Vi menar att det är ett statligt ansvar men i väntan på det har vi som kommun försökt gå in med flyttbidrag och ett halvår med kostnadsfri bostad vilket gjort att vi ökat behörigheten, säger Jenny Jänkänpää, kommunalråd, Gällivare kommun.

Tillgång till lärarutbildning är en av de viktiga pusselbitarna för att lösa lärarbristen. Luleå tekniska universitet jobbar för att göra lärarutbildningar tillgängliga för fler.

– Vi är ett innovativt universitet på flera plan och lärarutbildning är ett sådant område. Vi började tidigt med distansutbildning, det finns många kommuner där det finns behov av lärare och personer som vill kunna studera utan att flytta, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet.

Maria Johansson, prefekt vid Institutionen för hälsa, lärande och teknik, gav flera konkreta exempel på nytänkande kring lärarutbildningar vid Luleå tekniska universitet; en praktiknära utbildning i Nacka som man hoppas kunna testa på fler platser, erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, särskild kompletterande pedagogisk utbildning där studenter samtidigt jobbar på skolor i utsatta områden samt ett ämneslärarprogram i samarbete med andra lärosäten.

– Vi har utvecklat distansformen med målet att vara praktiknära, tillgängliga och flexibla. Vi kommer fortsätta hitta former för att bidra till att hela landet får en lärarförsörjning, säger Maria Johansson och fortsätter:

– Flera av våra studenter säger ”om det här inte hade funnits hade jag inte kunnat läsa till lärare”. Vi behöver många olika alternativ på utbildning. Vi kan aldrig byta ut den mänskliga närvaron, men vi kan låta tekniken stödja det vi vill göra.

Medverkande på seminariet var även Maria Nilsson, statssekreterare Utbildningsdepartementet, Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv, Pia Rizell, andre vice ordförande Sveriges Lärare, Linn Andersson, Executive Vice President Strategy och CTO Boliden, Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry, Monica Sonde, avdelningschef för socialtjänst, utbildning och arbetsmarknad SKR och Åsa Bjuhr, universitetslektor Luleå tekniska universitet. Samtalet modererades av Malin Winberg.

• Se seminariet i efterhand hos Utveckla Norrbotten.
  

Hur mycket förändring klarar en kommun när utvecklingstakten accelererar?

Svenska kommuner står inför stora och snabba förändringar i samband med industrisatsningar. Utmaningarna är enorma och berör bostäder, kompetensförsörjning, infrastruktur och den lokala identiteten. Det var deltagarna överens om under Luleå tekniska universitets tredje seminarium under Almedalsveckan.

Deltagarna var också överens om att små kommuner tvingas ta alldeles för stort ansvar för att driva igenom industripolitik och grön omställning.

– Det är orimligt att en liten kommun ska ta ansvar för något som kan öka hela Sveriges BNP, säger Johannes Sundelin, ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Norrbotten.

Annica Sandström, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet beskrev hur kommunledningar får ett utökat ansvar i och med stora etableringar. Samtidigt som välfärdsuppdraget måste fortsätta kommer också en ny roll som nätverksaktör. Dessutom där det ofta finns målkonflikter.

– Ytterst handlar det om legitimitet och acceptans i lokalsamhället och en fråga om risk, ansvar och maktfördelning mellan stat och kommun, säger Annica Sandström.

Representanter från Bodens kommun, Jokkmokks kommun och Bergs kommun gav lägesbilder av hur situationen ser ut och önskemål om insatser från regeringen.

– Alla investeringar som kommuner gör som faktiskt finns för att skapa industri som är BNP-bärande borde tas av staten. Vi har tagit på oss ett investeringsbelopp som är fullständigt absurt, säger Béatrice Öman, kommunalråd Bodens kommun.

Vikten av att värna om kommunens identitet och invånarnas kultur och små företag återkom också.

– Vi ligger mitt i Sápmi, har en otrolig kultur och natur samt många små företag. Om tio år hoppas jag att vi har behållit vår identitet och har ett myllrande näringsliv som är brett och skiftar i nyanser, säger Helene Lowall, utvecklingschef Jokkmokks kommun.

Avslutningsvis gav Sofie Eriksson, ledamot Europaparlamentet, en bild av hur man talar om norra Sverige i EU:

– Väldigt många av våra kollegor ser främst råvaror och billig energi som vi ska transportera med ledningar söderöver. Jag menar att om det här ska fungera måste vi ha levande lokalsamhällen. Då säger många ”ja det är sant”, för annars vore de hemska människor. Men när vi diskuterar beslut och budget glöms det bort och det blir top down-perspektiv. Jag vill tacka kommunerna jättemycket för att vi fått se hur olika det ser ut. Man måste utgå från det lokala perspektivet, säger Sofie Eriksson.

Medverkande i seminariet var även Maya Lundberg, näringspolitisk expert Företagarna Sverige.

• Se seminariet i efterhand hos Utveckla Norrbotten.

Om Norra Scen

Arenan Norra Scen är ett gemensamt initiativ av Region Norrbotten, LKAB och Luleå tekniska universitet och arrangerades i Almedalen för första gången sommaren 2022. En mötesplats för framtidsfrågorna och utmaningarna som ställs på sin spets i Norrbotten, men är hela Sveriges angelägenhet.

• Alla seminarier från Norra Scen går att se i efterhand.

Luleå tekniska universitet i Almedalen

Utöver de seminarier Luleå tekniska universitet arrangerade medverkade forskare och universitetsledning även i en mängd andra seminarier och rundabordssamtal. Bland annat om STEAM, grön industripolitik, totalförsvar i praktiken, försvarsinnovation, Norrbottens industriella omställning, fiskförvaltning och forskning som gör skillnad.