14 augusti 2026
Ny studie visar varför vi bastar
Mental återhämtning, social gemenskap, känslan av renhet och fysisk hälsa är fyra områden som återkommer när människor beskriver varför de bastar. Det visar en ny studie med forskare från Luleå tekniska universitet. Studien visar också vissa skillnader mellan män och kvinnor, där män främst lyfter social gemenskap och kvinnor mental återhämtning.
Forskare från Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet och Uppsala universitet har undersökt varför människor bastar och hur de upplever bastubadets betydelse för hälsa och välbefinnande. I studien deltog 588 regelbundna bastubadare.
Resultaten visar att bastubad framför allt förknippas med mental återhämtning, social gemenskap, känslan av renhet och fysisk hälsa. Tillsammans ger de fyra områdena en bättre förståelse för varför människor bastar och vad de upplever att de får ut av det.
– Vi kan använda resultatet som grund för fortsatt forskning om hur bastubad kan bidra till hälsa och välbefinnande, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet och en av forskarna bakom studien.
Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.
En plats för återhämtning och gemenskap
Studien visar även vissa skillnader mellan kvinnor och män. Mental återhämtning var det vanligaste motivet bland kvinnorna, medan social gemenskap var vanligast bland männen.
Bland kvinnor beskrevs bastun mestadels som en plats för stillhet och en paus från skärmar och vardagens krav, med möjlighet att varva ned, reflektera och minska oro.
Bland männen beskrevs bastun främst som en naturlig mötesplats för att umgås med familj och vänner, men också för att möta personer de kanske annars inte skulle ha träffat.
– Det intressanta är att bastun verkar fylla så många olika behov. För många handlar den minst lika mycket om återhämtning, gemenskap och välbefinnande som om själva värmen, säger Åsa Engström.
Vill undersöka hälsoeffekterna vidare
Kvinnorna i studien upplevde också bättre sömnkvalitet och mindre kroppslig smärta efter bastubad. Forskarna kunde inte se samma tydliga skillnad bland männen. Att så många kvinnor deltog i studien är enligt Åsa Engström särskilt intressant då tidigare forskning om bastubad främst har omfattat män.
Forskarna vill nu gå vidare och undersöka flera av resultaten närmare.
– Vi skulle gärna vilja testa bastubad som en åtgärd för att förbättra hälsan, inte minst som ett verktyg för att hantera stress, säger Åsa Engström.
Länk till studien: Sauna bathing: motivations, perceived benefits, and gender differences- a descriptive health promotion study
Mer om forskningsämnet omvårdnad.
Kontakt
Åsa Engström
- Professor tillika ämnesföreträdare
- 0920-493875
- asa.engstrom@ltu.se
- Åsa Engström