9 september 2026
Marknadsoro bromsar satsningar på hållbara bränslen
För att nå klimatmålen behövs stora mängder hållbara flytande och gasformiga bränslen, särskilt inom områden som flyg, sjöfart och tung industri där elektrifiering är svår. Trots det går utbyggnaden av nya bioraffinaderier långsamt.
– Vår studie visar att osäkerhet kring framtida marknader och politiska beslut är minst lika viktig som den tekniska utvecklingen. För att få fart på investeringarna behöver vi minska osäkerheten, inte bara kostnaderna, säger Elisabeth Wetterlund, profgessor i energiteknik i en rapport som gjorts på uppdrag av Energimyndigheten.
Investeringar i stora anläggningar
I det här projektet har forskarna undersökt vilka risker företag möter när de investerar i stora anläggningar för produktion av biobränslen och vilka strategier som kan göra satsningarna mer attraktiva.
Resultaten visar att investerare inte bara bedömer om en anläggning kan bli lönsam, utan också när det är rätt tid att investera. Om energipriser, marknadsförutsättningar eller framtida regelverk är osäkra väljer många att vänta, även när investeringarna ser lovande ut.
Studien visar också att flexibilitet kan minska riskerna. Det kan till exempel handla om anläggningar som kan använda både biomassa och el, eller om att bygga ut produktionen stegvis i takt med att marknaden utvecklas. Särskilt intressant är lösningar där produktionen delvis elektrifieras, vilket ofta ger en bra balans mellan ekonomi, resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan.
Stegvisa byggen lägre risk
Forskarna visar dessutom att vissa anläggningar kan byggas om stegvis för att på sikt producera elektrobränslen och andra förnybara bränslen baserade på fossilfri el. Det minskar behovet av stora investeringar från start och gör det lättare att hantera riskerna.
Kunskapen kan användas både av företag som planerar investeringar och av beslutsfattare som utformar framtidens styrmedel.
– Genom att minska osäkerheten kring framtida marknader och intäkter kan fler investeringar genomföras och omställningen till en konkurrenskraftig svensk bioekonomi ta fart, säger Elisabeth Wetterlund.
Medverkat i rapporten En flexibel bioekonomi – nyckelfaktor för att möjliggöra investeringar i bioraffinaderier, har även Jonas Zetterholm, RISE, och Anna-Krook Riekkola, professor i energiteknik och Jonas Forsberg, forskare i energiteknik samt Mahsa Mehrara, forskare i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.